Anders Ström: "Fler hästar och fler bra hästar i travsporten"

LÄS FÖRSTA KRÖNIKAN: "Vi glömmer ofta vad det är som utgör grunden för travsportens existens."

I diskussionen om travsportens framtid förs det fram en hel del intressanta och relevanta synpunkter. Rätt mycket är på detaljnivå, och jag märker att också jag själv, som har hängt på travbanor redan före tonåren, gärna dras in sådana intrikata meningsutbyten. Men om vi ska få en mer offensiv travsport som också klarar sig i kampen med andra spel- och underhållningsformer måste vi börja analysen och diskussionen på ett mycket mer grundläggande plan. Nämligen i förutsättningen för själva travsporten: Hästen.

Målet måste vara fler hästar och fler bra hästar i travsporten. Ty utan hästen inget trav. Det låter inte särskilt djupsinnigt, utan närmast en truism, en självklar sanning. Men ändå glömmer vi ofta i de detaljerade diskussionerna, vad det är som utgör grunden för travsportens existens.

När jag diskuterade hästens avgörande betydelse med en bekant, nämnde han för mig följande: Den franske 1800-tals historikern Jules Michelet brukade inleda sina föreläsningar om brittisk historia med ”Messieurs, l’Angleterre est une île – Mina herrar, England är en ö.” I denna självklarhet finns, påpekade min sagesman, likväl mycket av nycklarna till Storbritanniens historia: Sjöfartens betydelse för en ö-nation, och med den handeln, kolonialismen och imperiet. Och med handeln också frihandeln, liberalismen – med filosofer som Locke, Smith, Mill och Burke. Och med dessa, de amerikanska koloniernas frigörelse, och på det slavhandelns och slaveriets avskaffande och så vidare.

På samma sätt kan man från det triviala konstaterandet om hästens betydelse för travsporten härleda nästa två led som måste till för att sporten ska finnas och kunna utvecklas: ägarna och publiken/spelarna. Jag skriver avsiktligt publiken/spelarna, därför att utan publik och spelare kan inte vi få fler bra hästar till sporten.

Hästen måste ha en ägare som rår om den, tränar den eller betalar en tränare till den, håller den med utrustning, tar in skötare och hyr en kusk. Och från en generation till nästa av bra hästar, måste ägaren också ha tillgång till personer som sysslar med uppfödning och avel.

Publiken dras igång av de stora tävlingarna med de bästa hästarna – och det får så klart gärna vara svenskfödda och -tränade, även om såklart internationellt utbyte alltid är välkommet för att öka intresset.

De kostnaderna måste hämtas hem genom att sporten genererar intäkter för hästägarna, om dessa ska vara intresserade av att äga tillräckligt många hästar som kan tävla och därmed vidmakthålla och öka intresset för travsporten. Och de intäkterna genereras genom en publik som betalar för inträde eller genom att gilla att spela.

Jag har inte alla svaren till vad en sådan diskussion ska utmynna i för åtgärder och förändringar inom travsporten, men jag kan ta ett exempel på hur en sådan ansats ändå kan ge oss ett annat perspektiv.

I diskussionen om framtiden, fokuserar vi ofta på hur fler unga personer ska bli intresserade av att jobba med hästar, gå i travskola eller bli kuskar – börja som ponnykuskar. Allt det är bra och det ska vi ägna oss åt. Men ingenstans, som jag har sett, förs en bättre diskussion om hur fler ska kunna bli hästägare och vad vi kan göra för att underlätta för fler att bli hästägare.

Vid sidan av ungdomsverksamheten måste vi också inrätta en seniorverksamhet, om jag får kalla den så. Hur får vi fler personer som inte har vuxit upp med travsporten från barnsben att engagera sig i den? Hur underlättar vi för personer runt de 40 eller 50 som i den åldern har de ekonomiska möjligheterna att tillsammans med andra likasinnade äga och underhålla en eller flera travhästar att vilja och därtill kunna bli hästägare?

I mina krönikor framöver tänker jag återkomma till några av dessa frågor. En av dem är hur travsportens ledarskap ska kunna stärka travsporten med hästen som gemensam nämnare.

* * * 

KLART… Face Time Bourbon är det hetaste namnet i avelssfären just nu. En aktie för betäckning i hingsten i den franska stamboken ropades upp till 120 000 euro på Prix d’Amérique-auktionen, men såldes först efteråt, för ett högre belopp. Eftermarknaden pendlar enligt uppgift mellan 160 000-–70 000 euro. Eftersom hingsten också marknadsförs med betäckningsrätter utanför den franska stamboken kan det totala värdet uppskattas till i runda slängar över 150 miljoner kronor. Bonanza!

ETT… ATG fortsätter sin satsning på sponsorskap av ridsporten. Enligt uppgift rörde det sig om drygt en miljon kronor 2019, och i år skall man investera 1,4 miljoner. Ett sponsorskap av den här typen kräver dock rejäla insatser i form av aktivering och sedan får förstås bolaget som sponsrar ta operativa kostnader på toppen av det, i form av nyckelpersonal som engagerar sig m.m. Skall man hyfsa till satsningen till uppskattningsvis fem ”millar” för 2020? Ingen tvekan om att det till huvuddelen av Svensk Travsport ägda men av staten styrda ATG, menar allvar med satsningen på ridsporten. Man anar att initiativet är ett sätt att förbättra ryktet för spel på hästar. Frågan är bara vad travsportens aktiva kommer att tycka om detta i längden? Detta blir intressant att följa!

TVÅ… Expressens travkrönikör Stefan Melander tycker att förtidsspel på Elitloppet är ”lurendrejeri”, eftersom man kan förlora på att en häst inte kommer till start. Ante-post betting, som denna typ av spel kallas, har anor sedan 1800-talet. Den har tillkommit för att spelare skall kunna spela på utgången av ett framtida lopp, långt innan loppet avgörs och den officiella toton öppnar – och därmed kunna få ett högre odds på sitt spel. Hos spelbolagen ses ante-post betting oftast som en förlustaffär, en ”loss leader” och därför marknadsförs mest för PR-syften. För kunderna och publiken är det ett kul sätt att spekulera i hur det skall gå i framtida storlopp.

KÖR!! En europeisk databas för travsporten är i görningen. Lanseringen skall ske i etapper, vilket är klokt. Vis av erfarenheten att bygga databaser och ibland ha gjort fel själv, hoppas jag att man gör grundarbetet noga, så att man inte bygger något som får negativa begränsningar i vad innehållet kan bli. Jag läser mellan raderna att ett av syftena är att skapa europeiska hästspel, vilket såklart låter intressant. Bara man inte glömmer bort behovet av den oerhört efterlängtade kompletta och korrekta stamboksdatabasen på vägen. Ett annat viktigt element är att förbereda för öppna dataprotokoll så att externa aktörer kan bygga ut tjänster på toppen av databasen. Sådant leder till fler sajter, applikationer och tjänster, och det kan bara bredda intresset för travsporten.