Ledare: "Hästägarna kan pusta ut även om det finns viss oro"

Högsta förvaltningsdomstolen har nu slagit fast att en hästägare är att betrakta som en beskattningsbar person och därmed har möjlighet att dra moms. Nej, det låter inte särskilt upphetsande men har stor relevans. Alla legitima branscher har regler och lagar att förhålla sig till och dessa kan, av en eller annan anledning, förändras och därmed justera ramverket för väldigt många personer:

• Det kanske känns som en evighet sedan men under coronapandemin slog restriktioner stenhårt mot krögare och restauratörer som tvingades stänga klockan 20.30 under en period. Logiken gick i allra högsta grad att ifrågasätta då och beslutet känns inte särskilt mycket klokare med några års distans.
• Nyligen åkte spelbranschen, eller snarare primärt hästsektorn, på en smäll i form av höjd spelskatt från 18 till 22 procentenheter. Hästnäringens lobbyism räckte inte – åtminstone inte nu – och politikernas beslut innebär en kostnadsökning i hundramiljonersklassen för travsportens spelbolag ATG.

Tvistat om sakfrågan

Det är två exempel på när branscher påverkas av yttre omständigheter även om permitteringsstödet kan vara värt att nämna i anslutning till coronapandemin. Ett annat exempel är den EU-dom med tjeckiskan Pavlína Baštová, därefter kallad Baštová-domen, år 2016 där det stod klart att det inte ska utgå moms på prispengar, vilket varit fallet tidigare. Effekten blev också att hästägare inte heller kan dra av moms för sina kostnader.

Svensk Travsport valde då, för att förringa de oklarheter som fanns, att möta upp med en garanterad prispeng till samtliga startande, och därmed tävlande, ekipage. Betyder det att en hästägare blir en beskattningsbar person? Det är sakfrågan som sporten och Skatteverket tvistat om. 

Det har tröskats i flera år

Efter flera år i olika instanser har den slutligen landat i Högsta förvaltningsdomstolen efter att regeringsutsedda Allmänna ombudet, som har en självständig ställning gentemot Skatteverket, drivit frågan vidare. Högsta förvaltningsdomstolen gjorde bland annat sin tolkning med hänvisning till Baštová-domen:

”Av domen framgår att startpengar som lämnas för samtliga hästar som startar i ett lopp, oberoende av hur hästen placerar sig i loppet, har ett sådant direkt samband med hästägarens tillhandahållande som krävs för att det ska vara fråga om ett tillhandahållande av en tjänst mot ersättning i mervärdesskatterättslig mening medan prispengar som är beroende av hästens placering i loppet saknar sådant samband.” 

Vad innebär då det här i kronor och ören? Jo, ponera att en häst gör 14 starter på ett år och springer in 220.000 kronor, varav 21.000 kronor är den garanterade prispengen à 1.500 kronor styck. Hästägaren har utgifter – träningsavgift, tränarprovision samt transport, veterinär och övrigt – på 220.000 kronor. 

Hästägaren har då rätt att återfå momsen för sina kostnader vilken uppgår till 55.000 kronor (25 procent), samtidigt som momsen för garanterade prispengen (i det här fallet 5.250 kronor) ska betalas in, således blir det knappt 50.000 kronor att återfå.

Det finns alltid en viss oro för att Skatteverket…

Om inte personen i fråga är beskattningsbar utgår ingen moms på garanterade prispengen varför den faktiska skillnaden är just 55.000 kronor. Domen slår alltså fast att hästägarna har rätt att dra momsen för sina kostnader och därmed undviker dem en kostnadsökning om 25 procent från en dag till en annan. 

Trots att högsta instansen fastställt domen, som blir prejudicerande, finns alltid en viss oro för att Skatteverket, av ett eller annat skäl, väljer att tolka domen annorlunda. För stunden kan i varje fall hästägarna – och i förlängningen hela sporten – pusta ut, ordentligt.