Sveriges ledande travtidning
ANNONS

Ledare: "ATG:s kvartal tre var riktigt motigt"

Foto: MARIA HOLMÉN/TR BILD
"Om jackpottfonderingar och samhällsekonomin är det vi har att utgå ifrån är det är nog dags att räntesänkningarna får effekt på hästspelet, även om det inte blinkar rött vid årets slut", skriver Rickard Hansson. Foto: MARIA HOLMÉN/TR BILD

Hösten är här efter tidernas varmaste sensommar. Det står 1 oktober i almanackan vilket innebär ett nytt, och årets sista, kvartal. Om drygt tre veckor presenterar ATG sina siffror men redan nu står det klart att juli-augusti-september var riktigt motigt.

Publicerad:

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstagande i texten.

Generellt behövs det ytterligare data än bara ett kvartal för att dra slutsatser då kalendereffekter har sådan stor påverkan och även om det känns som ”hundra år sedan” finns det skäl att påminna om coronapandemin som spelbolaget ironiskt nog drog stor nytta av under åren 2020-2021. Därför har det varit svårare att jämföra med tidigare siffror. Det är däremot fullt rimligt att bli lite oroad över nuläget.

I fjol räddades ATG av tillväxt på sport och kasino. Hästspelet var ned tre procent (132 miljoner kronor) i nettospelsintäkter efter en hiskeligt usel start – det sämsta förstakvartalet på många år. Därför var det närmast oundvikligt att ”bomma” en stark start i år, vilket blev fallet då koncernen landade på 2022 års ”Q1-siffror”, mycket tack vare extrema kalendereffekter (Spring Race-festival, fler lördagar). Vid midsommar noterades en sexprocentig ökning på såväl totalen som hästspelet.

ATG:s tillväxt på sportspel har bromsat

Sedan dess har det, trots vädret, blåst kalla vindar över spelet och sporten: Kritik mot jackpottfonderingen, it-haveri i samband med V75 och låga utdelningar vilket lett till fler jackpottar än önskvärt på V75, som inte haft någon miljonutdelning på åtta månader (däremot två omgångar i vårvintras där ingen hittade sju rätt). 

Hur omsättningen fortlöper på sport och kasino är omöjligt att svara på då siffrorna inte är publika förrän vid rapporter. Däremot går det att slå fast att ATG:s tillväxt på sportspel nu har bromsat in, som en följd av att bolaget under några år imponerande snabbt har ätit betydande marknadsandelar inom sportspelsegmentet.

Det korta svaret är nej

Hästspelets tredje kvartal kommer, med undantag för dikeskörningen kvartal ett 2023, vara det sämsta på mycket länge enligt de bruttosiffror som finns att tillgå – vilka brukar överensstämma väl med nettospelsintäkterna, även om det finns en felmarginal värd att poängtera. 

Finns det tydliga faktorer så som kalendereffekter eller annat som nyanserar bilden? Det korta svaret är nej. Jackpotteffekterna på streckspelen är snarare minimalt positiva i år. Justeras det (i onödan) för it-strul samt även V86 Super Days-placering med mera, så haltar inte 2024. 

Den klart positiva faktorn är att fjolårets kvartal innehöll en lördag färre – men årets tapp är betydligt större än så, i storleksordningen: Upp emot sju procent. Procentuellt påverkar naturligtvis inte enloppspelen och ”sax-V5:or” alls i samma utsträckning men trenden är tydlig även där – det tappas rakt över.

Är den konstgjorda andningen riskabel?

Är kunderna trötta på V75-kräftgången? Är kunderna trötta på att det ligger över 77 miljoner kronor i fonderade jackpottpengar? Kanske. Det är ingen enkel uppgift att slå fast varför tappet kommer nu men att ovanstående element har någon form av påverkan går att påstå. 

Naturligtvis kommer fonderingspengarna att gynna omsättningen under fjärde kvartalet men den här konstgjorda andningen är kanske något riskabel? Hur löser man ett år med betydligt färre jackpottar? Mycket talar för att hästspelet trots allt noterar viss tillväxt i år, mycket tack vare osunt många jackpottar och ett relativt svagt jämförelseår.

Oroligheter i världen – Rysslands invasion av Ukraina – har haft påverkan på ekonomin hos folk. Lågkonjunkturen är förstås inte gynnsam även om ATG:s vd, Hans Lord Skarplöth, i samband med elitloppshelgen sade: ”I år har vi haft många jackpottar, för många jackpottar, men jag skulle ändå säga att det är ett lyft för spel på hästar just nu. […] Hushållsplånboken har varit liten, och är liten, men vi ser vissa ljusningar med nedåtgående ränta.”

Spelskatten har höjts

Just styrräntan och den minskade nöjesplånboken har ATG återkommit till i många uttalanden de senaste åren. Räntesänkning har förskjutningseffekter men med tanke på hur central den anses vara, är det märkligt hur svagt årets tredje kvartal är mot bakgrunden att styrräntan, för första gången på åtta år, sänktes i maj. Så sent som i förra veckan sänktes den för tredje gången i år och fler sänkningar är att vänta i relativ närtid, enligt riksbankschefen Erik Thedéen.

Höjningen av spelskatten, som trädde i kraft den 1 juli i år, belastar ATG:s resultat för 2024 med cirka 100 miljoner kronor på sista raden, och tillväxttakten på sport och kasino har som sagt minskat. 

Om jackpottfonderingar och samhällsekonomin är det vi har att utgå ifrån är det är nog dags att räntesänkningarna får effekt på hästspelet, även om det inte blinkar rött vid årets slut. 

ANNONS

Ämnen i artikeln



Så jobbar Travronden med journalistik

Uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor på vår information och att vara på plats där det händer. Vi följer de Pressetiska reglerna och vår nyhetsjournalistik ska präglas av trovärdighet och opartiskhet.