Travrondens redaktion: "Make travet great again – här är åtgärdsprogrammet!"

Tidigare i veckan uttryckte jag att ”hela bunten skulle agera” apropå bokslutet.
Om jag ångrar mig?
Inte direkt.
 

Lätt att stå vid sidlinjen och skrika. Turligt…eller kanske oturligt…nog så har jag många idéer också. Det hör till. Att bara ha åsikter utan att komma med konkreta förslag fungerar förstås utmärkt, men det är ju roligt att tycka till och ha lite förslag – också. 

Här är en massa punkter. Vissa bättre än andra, förstås. En del borde bara handplockas av omgående, en del behöver slipas till.

 

1. Höj återbetalningen

Vinnarspelet (med kamrater) måste upp till 90 procent. Minst. Man kan också fundera över Bernard Marantellis förslag med varierande återbetalning beroende på antalet startande hästar (cash out-systemet också). Se dessutom över om det inte finns skäl att höja återbetalningen med några procentenheter på övriga spelformer.

 

2. Skapa nya spelformer 

Jag skrev om det i slutet av fjolåret. En V3-variant av V5. Möjlighet att fördela sina spel, avdelning för avdelning.

 

3. Skapa en sajt som inte är oduglig

Kommentarer överflödiga.

 

4. V7

Återinför endast V7 (möjlighet att välja vinst på enbart sju rätt). Omfördela även jackpottpengarna, även det skrivet tidigare.

 

5. Smarta lokaler

Skapa arenor som anpassar sig efter dagarna. Nu har jag nog skrivit det tolv gånger…men, folk drar folk! Går inte att betona nog. Det ska kännas trevligt…om inte fullsatt, så ska inte 300 besökare befinna sig på en kvadratkilometer, de ska vara i samma lokal.

 

6. 16.20-gate

Ändra starttiden för V75 till 14.30.

 

7. Tävlingsfritt en dag i veckan

Den mest kontroversiella: Sluta att tävla på fredagar. Ta det inte riktigt bokstavligt. Andemeningen är att travet har ett problem: Det finns aldrig någon längtan. Lunchtrav, eftermiddagstrav och dubbla kvällstrav konstant. Jämför med annat! Stryktipset – alltid klockan 16 en lördag. Hur många extra Stryktipsomgångar ser vi mitt i veckan? Vänta…räknar…fan…fingrarna somnar…hamnar på noll. Europatipset har en större flexibilitet, absolut.

Prispengarna är rekordhöga. Hästarna saknas. Jo, jag vet…i januari och februari är det ALLTID tunt. Skulle man plocka bort ungefär 125 tävlingstillfällen (52 x 2,5) så kan man ju dessutom höja prispengarna i de återstående loppen, som då blir mer attraktiva, loppen bör fyllas, de som egentligen inte ska starta i lopp gör det inte heller. 

Men alla småbanor då? Jo, de ska förstås köra. Men det kan vara tävlingsfritt 45 av 52 fredagar. Någon mysig sommarfredag skadar inte.
De aktiva skulle uppskatta det, skötarna skulle älska det.
OCH. Spelarna skulle känna ett sug inför lördagen.

VM-finalen i fotboll spelas inte dagen efter semifinalen.
Grand Slam-finalen i tennis spelas inte heller dagen därpå.
Super Bowl-slutspelet (heter det ens så?) pågår inte under en vecka.
SHL-hockeyn har pausdagar under slutspelet.

Poängen är att man bygger upp en förväntan överallt i världen.
Travet ska nöta på varenda dag. Hela tiden.

Jag säger inte att just fredagen ska dra åt skogen, men att skapa någon form av längtan tror jag inte är dåligt. Fredagen är emellertid lätt att hamna på: Dagen före V75…och även om folk krökar och slaskar är det också en familjedag, ingen annan (stor) idrott går på fredagar.

 

8. Uppskatta skötarna

Öronmärk 0,1 procent av nettoomsättningen (eller något liknande) till hästskötarna. Det är förstås en märklig idé sett till alla dess svårigheter. Men låt säga 100 miljoner kronor. Alla hästskötare som jobbar för professionella tränare …tävlingsstall… (ja, jag vet, det blir fel – finns människor som jobbar heltid hos B-tränare, men märk inte ord: jag pratar retoriskt och inte i cementerade idéer). Det där blir en liten slant till alla hästskötare. Som får en anledning att promota ATG. En uppskattning. En decemberbonus. Flera tränare gör på sådant sätt och det tycks vara väldigt populärt av min umgängeskrets att döma.

 

9. Eviga restaurangfrågan

Restaurangerna på travbanorna måste rycka upp sig big time. Handlar inte om att servera en köttbit sous vide. Det handlar, delvis, om punkten med anpassningsbara arenor. Gör det enkelt. Italiensk buffé är ALDRIG dåligt. Ost i alla dess former, skinka, bruschetta (hacka tomaterna ordentligt för bövelen), oliver, tilltugg…

Buffé är i och för sig något man ryggar för. Men i en loungemiljö, för 129 kronor funkar det bra. Döp det till plockmat, i stället. Trevlig stämning. Inte de stereotypa borden. Mer snack, mer liv. Fördelen med mitt kära Italien är att råvarorna talar för sig själv. Det handlar egentligen bara om att duka upp trevligt. Jo, jag fattar att inte alla håller med mig. Men vi är fler som älskar ostar, skinka (tänk om man kunde få parmachips à la minute...får man använda fransk term i komb med italienskt tema?) och allt det där än folk som ogillar det.

Öl- och vinutbudet på svenska travbanor är planetens sämsta. Vad sysslar ni med? Helt ärligt? Det är mainstream-skiten på alla banor utom på öjn, i Visby serveras lokal kvalitetsöl varför den inte nämns nedan. Ryck upp er! 

Jag har, i ett år, gnällt nere på Jägersro. Servera bra öl!
Mats Ahlkvist: ”Mellerud, är inte den bra!?”
Ungefär så har vi slängt (trevlig) käft, jag och Mats. Mellerud är bra. Problemet är att den inte längre finns där.
Man ska inte bara gnälla. Därför har ni en snabb lista, på 20 stycken öl, längst ned i det här inlägget för att vara så extremt pedagogisk som möjligt.

 

10. För stort utbud

Minska antalet spelformer. Ska vi ha trio, tvilling, vinnare och plats i alla lopp? Jag minns när tvilling kom…ett fåtal lopp par dag. Tror det var lopp två, fem och åtta initialt. Tvilling ska vi förstås inte tas bort. Jag var naiv som inte trodde att trioadderingen skulle skada. Det gör den. Ska vi ens ha platsspel om det inte ens är tio startande hästar? Ska vi ha trio i ett antal lopp per tävlingsdag? Jag vet inte exakt. Det jag vet är att vi inte ska ha ALLT hela tiden.

 

11. Rekryteringen

ST har, i veckan, lyft frågan…skapa enklare travskolor. Få folk att praktisera hos tränare, och få tränarna att lyfta blicken. Om ett tag kan du – förhoppningsvis – i Travronden läsa om ett intressant upplägg på det temat. Hur man får ungdomar att trivas, arbeta och gå vidare inom sporten. Nu? För mycket byråkrati. Få ungdomarna till stallet. Hästintresserade ungdomar? Börja med att visa upp tävlingsdagen då! Så här går det till en tävlingsdag…det skapar intresse. Mocka boxar…njae.

 

12. E-läktaren måste väckas

Malmrot – make Elitloppet great again. Jag var inte med på storhetstiden, men har ändå upplevt många – fantastiska – helger på E-läktaren. Nu finns det en genuin stomme…och fikakorgar. Det tar emot att säga, det är som att jag sviker en community, men det är tyvärr sant. Stämningen är sämre än på länge. Eldsjälarna, gängen, trummorna. Fantastiska. Men överlag? Det har ebbat ut. Utred, jävligt snabbt. Varför är det så? Jag såg mitt första Elitlopp på plats 2007. Drömde om att stå på E-läktaren redan då. Ett par år senare ockuperade jag entrén och sov på cementplattorna, tog platser åt vännerna och jublade, krökade och levde livet. Jag kan dock inte vara annat än ärlig och stämningen var mycket bättre 2010 än vad den var 2018 och kommer att vara 2019. Tänk då guldåren….som jag inte ens kunde uppleva. Varför blev det så? Jag vill ha en fullständigt kokande E-läktare! Förlåt…svensk travsport suktar efter en fullständigt kokande E-läktare.

 

13. Städa

Fräscha upp arenorna, rent allmänt. Krävs inga mirakel. Jämför travbanorna med andra arenor… Jo, visst förstår jag att det kostar pengar. Men på noll besökare tror jag att intäkten är…typ noll kronor.

 

Det var många punkter det, och jag har inte ens nämnt hästägandet. Ge mig en vecka, jag måste fundera lite till.

 

Ändra allt till i morgon?
Hade jag varit ansvarig och gjort det hade personskydd legat nära till hands. Fundera lite, reflektera. Jag säger inte att ALLT ska göras på stört, eller över huvud taget, men jag vill skapa en tankeverksamhet.
För den är bristfällig på många ställen.

Om vi buntar ihop en del i en enkel teaser:

V75 på (exemeplvis) Eskilstuna. Italiensk plockmat i loungemiljö för 129 kronor. Utsökta viner, öl i världsklass, möjlighet till att boka egen – enklare – loungehörna, 90 procent återbetalning på vinnarspelet, V75 med V7-alternativ, V5 mitt i smeten där sällskapet kan fördela spelet var 20:e minut, soft loungemusik mellan loppen på låg volym, skötarna är glada över att vara på trav, servicen är en plusvariant och sällskapet har möjlighet att komma i tid till det bokade restaurangbordet klockan 19.30. Oj, perfekt med enklare italiensk buffé inför den rejälare middagen…och just den här lördagen var det 99 procent återbetalning på Dagens Dubbel som en premiär för Hanssons galna idéer.

Kommer du?
Skiter du i det?
Vad ska du ha i stället?
OK, du skiter i det? I så fall måste du nog hämtas med taxi, det kan bli tufft att få ihop en kalkyl för...

 

Öllistan

Gambrinus – fullt vettig lager, lite underskattad.
Primator – kanske den mest underskattade tjeckiska, ljusa, ölen.
Bernard – elegant flaska så det visslar om det. Ljusskygg, men existerar. Snudd på exklusivt att ha.
Staropramen – funkar alltid!
Starobrno – ungefär samma som ovan. 

Peroni – Italien är inget ölparadis, men alla vet att en Peroni i kvällssolen på Halmstad passar utmärkt. Klockren för sommartrav.

Fonteinen Oude Geuze – belgisk suröl. Det här är det bästa du kan dricka just nu, enligt mig. Dyr…och magnifik. Jag har aldrig sett en ENDA suröl på en travbana. Absolut världsklass. Flaskan är också snyggast på marknaden.
Trappistes Rocheforte 8 – tung, mörk, ale som smakar mycket.
Saison 1858 – kyss mig i knävecket…
To Øl Berliner Vice – en enklare syrlig öl, låg procenthalt och med citrustoner. Suverän att bara mysa med och bara 3,8 procent. 

Brewski Mangohallonfeber – smak! Trevlig!
Brewski Pango IPA – bryggeriets bästa.
Brewski Pineapple Unplugged – namnet räcker väl?

Dugges Mango Mango Mango – får en ölhatare att gilla öl.
Dugges All The Way Session Ipa – lugn, låg procenthalt, bra sällskapsdryck.

Stigberget West Coast – drick först en Norrlands…häll upp den här, smaka av…fundera…fan, öl kan ju vara så jävla mycket mer än en öl.
Stigbergets Amazing Haze – läs ovan.

1664 Blanc – lite blaskig, men går hem hos många. Fullt drickbar. I allmänhetens ögon en lättare weißbier.

Erdinger Weißbier Hefe – tysk veteöl, maffig. En kärlek.

Poppels Passion Pale Ale – fruktig elegans.

Då har jag inte ens nämnt vinerna, men håll er till nordvästra Italien så blir det bra.

/RICKARD HANSSON