Lars G Dahlgren: "Tre önskningar som kan uppfyllas"
Av: Lars G Dahlgren
Publicerad: Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstagande i texten.
Jag längtar till vintern. När Bold Eagle ska möta Nuncio i Prix d´Amerique!
Årets Elitloppshelg blev en succé för Solvalla. Något att bygga vidare på. Håll hästarna i fokus. I så fall kan det bli ännu bättre nästa år!
Det är till att börja med bara att hålla tummarna för att franske Bold Eagle och svensk-amerikanske Nuncio inte råkar ut för några tråkigheter som stör deras form och hälsa under det närmaste halvåret. Även i Nordamerika lär matchen Bold Eagle-Nuncio på Vincennes i Prix d´Amerique kunna bli bland det häftigaste och mest uppmärksammade travlopp som upplevts på länge.
Det är två hästar från två skilda världar, två kulturer. Men jämnåriga och båda med utan tvekan extraordinära kvaliteter. Styrka, speed, vilja - och sist men inte minst har de psyken som bidrar mycket till att göra dem till perfekta tävlingsindivider.
Bold Eagle värmde bedrövligt inför Prix d´Amerique. Varken tränaren Sebastien Guarato eller kusken Franck Nivard började tveka om förtroendet för sin superhäst ens ett ögonblick. Och när det var dags - ja då visste Bold Eagle vad han skulle göra.
Nuncio värmde…ska vi kalla det knepigt…i söndags. Stefan Melander hade sina aningar om detta och ville inte riskera att Örjan Kihlström skulle få några dåliga vibrationer av hur Nuncio känns innan loppen. Så Stefan värmde Nuncio själv. Örjan kom upp i vagnen först till Elitloppsförsöket. Hans första 300 meter när Nuncio lämnat defileringsvolten avverkades i någon form av struttande galopp! Några minuter senare hade Nuncio kopplat över till sin tävlingsfokus-hjärnkrets och gjorde allt som kusken önskade.
En Bold Eagle på topp mot en Nuncio på topp. I Prix d´Amerique 2017. Vilket drömlopp! Och oavsett hur det går där, revanschmöte i Elitloppet fyra månader senare.
När man nu smått redan börjat skissa på en önskelista för 2017 är det väl lika bra att köra på lite till på det temat. Nuncio får vara anden som slipper ur flaskan och uppfyller - eller i vart fall skapar - tre önskningar:
1. Den första önskningen var alltså Nuncio mot Bold Eagle.
2. Utveckling av USA-direktflyget. Succé redan i år med Resolves andraplats i Elitloppet och Pinkmans seger i Fyraåringseliten. Kan man hålla tummarna för att det som ser ut att bli årets treåringssuverän i Nordamerika, Southwind Frank, är kvar i tävlingsleken och med 2017?
3. Större hänsyn till banpubliken i uppläggningen av tävlingsdagen. Elitloppets final ska gå en timme tidigare (minst!) än de 17:38 som gällde nu. 14 lopp är för mycket - då räknar jag alltså redan bort startsnabbhetstävlingen, det är ju inget lopp. Att detta resulterar i en resultrad i hästens tävlingshistorik (se här) är ju inget annat än ett skämt.
----------
ATG gjorde ett försök att tränga igenom Elitloppsmediafokuset genom att i fredags presentera nyheten om ”Top 7”, ett spel som ska gå igång i höst och handla om att pricka in de sju främsta hästarna i ett lopp per vecka (det blir V75-5 på lördagarna) i rätt ordningsföljd.
Eller rättare sagt, man presenterade inte Top 7 alls. Inte ett dyft om dess konkreta innehåll och upplägg. Inte det minsta HUR det ska gå till och vad det ska kosta utan bara ATT något som heter Top 7 kommer.
Det var nästan så jag tror att presentatören Per Tellander ångrade att han lanserade ”Top 7” i samma ögonblick som han gjorde det, eftersom han inte kunde svara på några ”HUR”-frågor alls. Så nu lämnade ATG istället fältet fritt för spekulationer (och möjligtvis därmed också missförstånd) om vad detta egentligen är.
Första tanken och intrycket är att detta verkar vara en form av multiplad variant av det stora franska spelet quinté, fem hästar i rätt ordningsföljd. Men det är det inte.
Matematiskt i ett tolvhästarslopp blir antalet möjliga Top 7- kombinationer 12x11x10x9x8x7x6 = 3.991.680 utfall. Skalar man upp det till 15-hästarslopp ökar svårighetsgraden nästan med faktorn tio! 32.432.400 utfall. Men om man har otur att det blir två strykningar i tolvhästarsloppet ner till tio hästar blir det inte mer än 604.800 möjliga utfall.
ATG tänker ha hela sex vinstooler. Två-sju rätt ”från toppen”. Det vill säga får du sex rätt men bommar på den som blev fyra så får du ”bara” utdelning för de tre första rätt. Med 35 procents spelavdrag och jämnt fördelade vinstpooler blir det endast kvar 10,8 procent av omsättningen till varje vinstpool. För att det ens då ska kunna bli miljonutdelning på sju rätt krävs tio miljoner kronor i omsättning.
Det säger en del om ATG:s förväntningar på detta spel, eftersom man i marknadsföringen ämnar utlova möjlighet till (snabba) miljonvinster.
Men den här utdelningsskalan med sex vinstpooler har sina utmaningar. Ponera att du skulle kunna spela med två säkra som etta-tvåa (lista ut spets-rygg ledaren och du ligger bra till!) och sedan garderar med 500 rader på positionerna tre-sju. Går de säkra in som etta-tvåa blir det 500 rader med två rätt!
Ett sådant upplägg för spelets ”hur” är förstås ohållbart – det skulle i praktiken aldrig bli utdelning på två rätt. Om jag förstod Per Tellander rätt ska man heller inte kunna spela med ”spikar” i de lägsta vinstpoolerna utan enbart i de högsta. Spikarna måste alltså sitta på placeringarna sex-sju, eller om det nu bara blir sjundeplatsen. Därmed sorterar dennna spelform inte in i definitionen kunskapspel. Det är till sin natur ett tur/slumpspel.
Men det är också det som är finessen!
Top 7 ska inte locka de ”vanliga” travspelarna utan fiska i turspelssegmentet. Som en typ av trav-lotto. Rätt siffror bakom seger/platsstriden ramlar liksom in slumpmässigt. Så måste det vara. Det får aldrig ställas ”spelkrav” på kuskarna att de ska sitta och bråka om sjätte-sjunde-åttondeplaceringar med trötta hästar 20-30 meter bakom segerstriden. I så fall börjar man tumma på det som är överordnat allt annat; respekten för hästarna och deras välfärd.
Detta har man förhoppningsvis till hundra procent klart för sig på ATG. Ur sportsligt perspektiv får Top 7-innovationen tydligen också en omedelbar påverkan på prispengarna. Det utlovas sju priser i alla V75-lopp när detta införs, så ATG ska kunna välja fritt vilket lopp man vill ha som V75-5/Top 7-lopp. Sjundepris på 5.000-6.000 kronor alltså istället för resebidrag till de som blir sjua i V75-loppen.
De som var med på 1980-talet kunde åren 1981-85 spela något som hette dubbel-trio på galoppen. Det gällde att sätta trion, modell självvändande, alltså inte i rätt ordningsföljd, i två lopp. Det blev aldrig någon succé (postinlämning på ett galoppspel som inte gick att se i tv…), men Top 7 skulle uppläggsmässigt kunna se ut något i dubbel-trio-vägen: Snurra ett gäng hästar som placerade 1-3, ett gäng som 4-6, multiplicera, och så lägg på en ”tvingande spik” som sjua/högvinstfaktor.
Dubbel-trio gör comeback i skepnaden Top 7 hösten 2016 med en form av jokernummer-twist i form av sjundeplatsen. Och riktar sig marknadsföringsmässigt mot Lotto-spelarna. Är det egentligen inte svårare än så?!
ANNONS
Så jobbar Travronden med journalistik
Uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor på vår information och att vara på plats där det händer. Vi följer de Pressetiska reglerna och vår nyhetsjournalistik ska präglas av trovärdighet och opartiskhet.