Forskning på ledsjukdomar – resultat på förstudie i höst

Tränaren Admir ”Adde” Zukanovic deltar i projektet med stor entusiasm. Upplägget är enligt följande: Några av hans hästar ledbehandlas under ramverket för en förstudie, där forskare testar ett helt nytt preparat.

– Jag deltar med sju hästar och det är väldigt intressant och spännande. Då studien är helt blind vet jag inte vilken häst som behandlas med vad, ingen ska kunna påverka resultatet.

Något som innebär att han, trots det strikta tränaransvaret, alltså inte vet exakt vad som tillförs till sina hästar. Ett unikt förfarande.

– Förbundet är med på det här, skulle det tas prover har jag ett nummer och kan styrka att det är legitimt. Jag har skrivit på en mängd papper om att det rör sig om en forskningsstudie vilken är mycket tydligt reglerad.

En liknande förfrågan har aldrig tidigare nått Svensk Travsports veterinär, Antti Rautalinko. Han förklarar vad som har godkänts – och varför.

– En avvikelse i registreringen av läkemedel i behandlingsjournalen. När förstudien är klar och den avkodas kommer det exakta preparatet att föras in, i nuläget noteras bara att behandling har skett, men inte med ett exakt preparat.

• Var det ett givet val att godkänna?

– Ja, man får väga samman nyttan av forskningsresultat i förhållande till en försenad angivelse i behandlingsjournalen.

• Hur kommer ni fram till vilken karenstid som ska sättas på ett preparat som inte finns?

– Genom bedömning av farmakologiska experter. I det här fallet handlar det om ledbehandling där det är minimum 14 dagars karens och just i det här fallet är det satt 28 dagars karens på båda preparaten som används, såväl det nya som det redan existerande, för att inte avslöja vilket preparat hästen har fått.

• Är det du som tar beslutet?

– Jag tar beslutet att göra avsteg från behandlingsjournalen, vilket är det enda beslut vi tar. Karenstiden som ska sättas görs via rådgivning med forskare för att ingen ska hamna i ett läge där preparatet antingen påverkar prestationen eller att det finns risk för ett positivt prov i samband med tävling.

Subventionerade behandlingar

För Admir, och hästarnas ägare, var det givet att haka på.

– Verkligen, det här kommer – om det lyckas – att bli det ”senaste”, ligga i framkant och syftet är att skapa så hållbara hästar som möjligt. Vi pratar om en enorm potential.

Att delta i förstudien innebär också subventionerade behandlingar.

– Vi har varit med i något år och sedan i december har hästarna behandlats. Då betalas en klinikavgift för att man är där, sedan får man själva behandlingen just för att man inte är säker på att den fungerar och för att få fram ett resultat krävs just en studie med deltagare.

Behandlingarna utförs på Kungsbacka hästklinik där veterinär Kristin ”Titti” Abrahamsson Aurell är chef.

– Det vi ser är att många hästar slås ut på grund av skador och vi ser allt fler tidiga allvarliga ledskador på våra travhästar. I dag har tvååringarna röntgenförändringar i lederna som vi knappt alls såg på tre- eller fyraåringar tidigare. Hästarna tränas hårdare, höga prispengar för treåringar, hästarna ska prestera på max och springa snabbare, exempelvis barfota och jänkarvagn maxar farten, banorna prepareras så att det går snabbare. Allt detta gör att när farterna ökar kommer också skadorna, säger hon.

Hon ger sig även in i travpolitiska termer:

– Det finns ingen ”quick fix” för att hästarna ska få mindre belastningsskador utan vi måste som tränare och veterinärer bli bättre på att jobba förebyggande. En diskussion om hur vi tävlar med våra unghästar kommer att behövas. Frankrike har barfotaförbud för två- och treåringar vilket är en modell som Sverige kan överväga.

I en förstudie tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala, Sahlgrenska akademin och Göteborgs universitet testas en ny läkemedelskombination i klinisk prövning vid behandling av ledinflammation.

Så hemlighålls preparaten

– Min roll är att undersöka hästarna, i det här fallet travhästar, som har problem i karpallederna, alltså inflammation i framknän. Då det är en dubbelblind studie är det en annan veterinär som behandlat och varken jag, laboratoriet eller tränaren vet om hästen behandlas med den nya kombinationen eller ett vanligt förekommande ledpreparat. När studien är klar bryts kodkuverten och då kan studien sammanfattas.

Hon utvecklar hur det går till:

– Utöver en vanlig hältutredning använder vi det som heter ”lameness locator”, en objektiv mätmetod med sensorer som upptäcker och mäter rörelseavvikelser och hältor, vilket är känsligare än våra ögon. Det verktyget används ofta i forskningssyfte vid SLU.

– Därefter följer vi effekten av läkemedelsbehandlingen genom att mäta biomarkören, som då ska sjunka när inflammationen stannar av i brosket. I förstudien kan vi följa hästarna under en betydligt längre tid än vad som annars sker.

• Hur uppkom den här möjligheten?

– Vi har sedan 20 år tillbaka samarbetat med forskarna för att de ska kunna utveckla biomarkörer, och en av dessa används nu i förstudien.

• Drömresultatet?

– Att läkemedlet botar ledskadan på ett helt annat sätt än tidigare.

• Tidsrymd?

– Vi hoppas vara klara med förstudien under våren. 20 hästar ska ingå i studien och det är viktigt att våra kriterier uppfylls, exempelvis att hästen inte varit behandlad inom tre månader, den får heller inte ha grava röntgenförändringar och dessutom måste tränaren och ägaren godkänna att hästen ingår i studien.

• Regelverket är rigoröst vad gäller läkemedel som får ges till häst, hur fungerar det?

– Naturligtvis görs inget utan tillstånd. Den kliniska prövningen är godkänd av Läkemedelsverket och Lunds etiska kommitté, vi har fått godkänd karenstid från Svensk Travsport. Forskarna som är med har många års erfarenhet av kliniska prövningar och förarbetet är väldigt omfattande.

Biomarkören som tagits fram har en central roll i pågående forskning. Eva Skiöldenbrand är professor i allmänpatologi vid SLU samt veterinär och forskare.

– Vi är fyra forskare som under 30 års tid arbetat för att ta fram en biomarkör för osteoartrit (hos människa artros, reds. anm.) samt en ny behandling. Biomarkören kan vi i dag mäta och följa i ett blodprov eller i ledvätskan hos en häst och därmed konstatera att leden är frisk eller sjuk.

Snabbare indikation till djurägaren?

– När biomarkören stiger ger det oss information om inflammationen i leden och den är direkt kopplad till sjukdom i brosket. Den stiger mycket tidigt i blodet, långt innan hästen får kliniska symptom som hälta. Vi har även forskat fram en ny läkemedelskombination som vi testar i den kliniska prövningen.

Om problemen kommer till djurägarens och veterinärens kännedom i ett tidigare skede än vad som är fallet nu kan framtidsutsikterna vara betydligt bättre.

– I dag finns inga ”disease modifying drugs”, det vill säga läkemedel som påverkar och läker sjukdomsförloppet för artros, utan de läkemedel som finns motverkar symptomen som smärta och hälta och därför kan sjukdomen med vävnadsnedbrytning fortgå trots behandling.

Genom biomarkören kan vi identifiera sjuka hästar tidigt i processen och behandla med det nya läkemedlet och sedan följa effekten av läkemedlet med biomarkören.

• Hur utbredd är problematiken med artros (osteoartrit) hos häst?

– En stor del av hästarna som tränas och tävlas drabbas, då artrosförändringar utlöses av just hög belastning som uppstår när hästen springer vid ett högt tempo. Artros är associerat med kronisk smärta hos häst och den stora drivkraften i forskningen är att vi vill försöka bota sjukdomen och minska smärtan hos hästen av djurskyddsskäl. Kan vi upptäcka överbelastningsskador tidigare och dra ner på tränings- och tävlingsdosen i tid kommer vi att få friskare och hållbarare hästar. Vi vill bryta tendenskurvan att allt fler unga hästar drabbas av artros och att deras tävlingskarriär upphör i förtid. Genom biomarkören kan tränaren få en indikation hur mycket man kan träna hästen utan att det är skadligt och därmed få en mer hållbar häst på sikt. Kan vi sedan få bättre läkemedel som hjälper till är det också en fördel.

• Är det din uppfattning att tävling med unghästar snabbar på förloppet?

– Ja, det gör det då hästarna inte är färdigväxta och sedan vet vi att ju högre tempo som hästen springer i, desto hårdare belastning blir det i leden. Det finns flera olika orsaker till att artros uppstår, men den vanligaste, hos tävlingshästar, såsom trav- och galopphästar, är att de tävlar i ett för högt tempo vid unga år.

• Hur finansieras det kliniska försöket?

– Genom Västra Götalandsregionen, forsknings- och innovationskontoret GU Venture. Där pengar ges i olika segment för att kommersialisera en produkt, eller forska vidare på en produkt, när patent skapats. Detta gäller när patenten har utvecklats inom Västra Götalandsregionen och därför har vi också sökt pengar där.

Kan nå unikt resultat

Än så länge rör det sig om en förstudie där resultatet väntas komma senare i år. Skulle forskarna vara på rätt spår är det ett stort genombrott.

– Att läkemedlet och biomarkören ska fungera i det levande djuret ställer mycket höga krav. Genom den kliniska prövningen, som är dubbelblind och randomiserad och där kontrollhästarna får ett känt läkemedel kommer vi att kunna utvärdera läkemedelseffekten på ett korrekt sätt. I nuläget finns inget sjukdomspåverkande läkemedel för artros, oavsett djurslag, men fungerar det på häst kan det också bli applicerbart på människor där artros är en av de stora folksjukdomarna.

Admir ”Adde” Zukanovic har ingen särskild erfarenhet i ämnet, däremot en mycket påtaglig entusiasm.

– Alltså, lyckas det här… Ja, då tror jag att vi pratar typ nobelprisnivå!