Hur är läget hos travskolorna?
Travskoleverksamheterna möjliggör att fler kommer i kontakt med travsporten. Men hur ser det egentligen ut runt om i landet? I början av året fick skolorna svara på fyra frågor kring hur deras verksamhet fungerar.
Hästantalet
Travskolorna har fått svara på hur många hästar och/eller ponnyer de har samt om de skulle behöva fler eller färre av dem. De allra flesta travskolorna domineras av ponnyer i form av både shetlandsponnyer och gotlandsruss. Bland de större hästarna förekommer den varmblodiga travaren mest men det finns även ett fåtal kallblod i utbildningsverksamheterna.
Tio travskolor uttrycker på ett eller annat sätt att de behöver fler ponnyer och/eller att just ponnyer är svåra att få tag i samt dyra att köpa in. Några travskolor löser det genom lån. Det gäller även när de går kort om större hästar, det finns exempel där tränare lånar ut sina hästar till travskolan. Fem travskolor berättar att de löser hästantalet så. När det kommer till hur belåten man är med hästantalet uppger 18 travskolor att de är nöjda och inte behöver fler hästar eller ponnyer, medan 12 travskolor säger att de behöver fler hästar eller ponnyer i verksamheten.
Många av dem uttrycker ett behov av att få in ponnyer som det går att tävla med, ett par är nyfikna på att köpa kallblod och ett fåtal är intresserade av varmblod.
Undersökningen i korthet
- 10 travskolor uttrycker att de behöver fler ponnyer och/eller att ponnyer är svåra att få tag i samt dyra att köpa in.
- 18 travskolor uppger att de är nöjda och inte behöver fler hästar eller ponnyer.
- 12 travskolor säger att de behöver fler hästar eller ponnyer.
- Landets travskolor håller i genomsnitt cirka 12 kurser under vårterminen.
- Ingen travskola uppger att de har kö till sin verksamhet.
- 3 travskolor svarar att de är i ett mellanläge med ett par platser att fylla.
- 19 travskolor är tydliga med att de inte har någon kö alls utan välkomnar fler elever i deras grupper.
- I kommentarerna skriver 3 travskolor att de haft svårt att nå ut i år.
Grupper
Det andra temat rör frågor kring hur många grupper travskolorna har i gång och om de upplever att de har platser att fylla eller ett kösystem. Vad gäller grupper framkommer att travskolorna utöver den ordinarie verksamheten även har olika aktiviteter och licensutbildningar. Vissa har valt att räkna med dem och andra inte. Ett medelvärde landar i att landets travskolor i genomsnitt har cirka tolv kurser i gång under vårterminen.
Ingen travskola upplever att de har kö. Däremot uppger en att man är maxad för tillfället, två menar att de funderat på att starta nya kurser på grund av efterfrågan. Utöver det är det ytterligare en som svarar att de upplever ett stort tryck.
Fyra travskolor skriver att de alltid ser till att göra plats så att alla kan delta och att det oftast fungerar om det inte finns särskilda önskemål om kurstid. Tre travskolor svarar att de är i ett mellanläge med ett par platser att fylla. Nitton travskolor är tydliga med att de inte har någon kö alls utan välkomnar fler elever i deras grupper.
I kommentarerna skriver tre travskolor att de haft svårt att nå ut i år. Både att det är svårt att annonsera men också att det inte är helt lätt att få in äldre elever och att de yngre barnen ofta droppar av efter en tid. Två travskolor berättar om hur de genom samarbete med kommunen nått fina resultat i form av att de ökat antalet elever.
Travskolor drivs av kvinnor
Travronden har sökt de 30 travskolor som är anknutna till en travbana samt de som är en filial till en travskola som i sin tur tillhör en travbana. Alla som fått frågorna har ställt upp och medverkat. De som svarat har alla i någon form varit ansvarig för travskolan och/eller utbildning på sina respektive banor.
Samtliga är kvinnor.
Ämnen i artikeln
Så jobbar Travronden med journalistik
Uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor på vår information och att vara på plats där det händer. Vi följer de Pressetiska reglerna och vår nyhetsjournalistik ska präglas av trovärdighet och opartiskhet.