Möt Saga Laursen i Travrondens söndagsintervju

Saga Laursen har haft ett magnifikt 2024. Hon närmar sig två miljoner kronor inkört och deltog bland annat i fyra (!) SM-finaler i slutet av september. Som dotter till Katarina Aurell Laursen och Jens Laursen har travet alltid funnits nära. Men att utvecklingen skulle vara så markant och rask, var knappt något hon kunde våga drömma om.

– I början av året tänkte jag väl att jag kanske skulle kunna matcha fjolårets siffror med drygt en miljon inkört och 13 segrar. Men det här året tog helt annan form än vad jag kanske först trodde och nu står man istället och lägger allt fokus på att kunna dubbla siffrorna från i fjol, både gällande inkörda pengar och vinster. Det är vad jag arbetar för just nu, så någon semester blir det inte förrän årsskiftet, säger Saga Laursen.

Att hon numera blivit ett etablerat namn i branschen, är SM-deltagandet ett kvitto på. Men för så sent som för någon vecka sedan blev det också klart att hon var en av fyra aktiva som fick motta Stig H Johanssons stipendium för 2024.

– Det är många som söker stipendiet, så självklart är det någonting väldigt fint när man också får ta del av det. Jag tycker det känns jättekul och bara att få chansen till det här stipendiet betyder mycket. Sedan är det lite extra roligt att man är ganska klart yngre än de andra som fick det och har fått det tidigare. Det har gått väldigt bra för i stort sett alla som tagit del av stipendiet, så jag hoppas man inte är något undandag. Med stipendiet hoppas jag kunna ta del av lite av varje och bilda mig en bred kunskapsbank. Det behövs i den här branschen.

“Gick in i väggen”

En del i framgången stavas givetvis bättre och bättre hästar att arbeta med. Men för Saga Laursens del har även arbetet med sitt eget välbefinnande varit en nyckel. För ett par år sedan var livet inte i närheten av lika ljust som det är nu.

– Jag gick ganska kraftigt in i väggen när jag var 19-20 år. Det tog hårt på mig och är någonting som fortfarande jag har sviter av. Det händer då och då att kroppen säger ifrån, det kan te sig genom kraftig migrän eller så. När det blir för mycket en period och då framför allt kopplat till stress, då kan det komma bakslag. Det är nog någonting som man får lära sig leva med, det sitter nog i, men jag mår mycket bättre. Jag själv kan påverka måendet mycket.

– Tidigare hade jag väldigt svårt för att hantera motgångar, men det är någonting jag blivit mycket bättre på. Jag tycker jag prioriterar bättre nu, och största skillnaden gentemot tidigare är att jag har en lite lugnare vardag. Jag har sedan en tid tillbaka valt att satsa mer på mig själv och min karriär, vilket skapat ett helt annat lugn. Jag har en trygghet i mig själv, vilket jag tror absolut påverkar mina resultat.

Tillsammans med sina föräldrar ansvaras det för ett drygt dussintal hästar. Att satsa fullt ut på löpkörningen och ridandet, ser ändå Saga Laursen inte som någon framtid.

– Jag tycker det är väldigt roligt och jag vill fortsätta utvecklas inom den biten och också förbättra resultaten. Men med det sagt så är det trots allt någonting speciellt med att ta fram egna hästar, träna själv och nå framgång. Sedan får vi se. Nu trivs jag bra med vardagen, så huruvida den stora satsningen på egen verksamhet sker om ett år, två år eller fem år, det får framtiden utvisa. Mycket handlar om huruvida resultaten står sig. Jag vet att nästa år kommer bli en tuff utmaning när jag inte längre kan köra breddlopp. Jag tänker mig att det blir ett mellanår, men hoppas givetvis på fortsatta framgångar.

“Verkligen varit fantastisk”

Sedan 2023 och framgångarna som kom, har Saga Laursen framför allt förknippats med tre hästar. Tre hästar som ligger henne varmt om hjärtat.

– Som många vet var Börtas Ankare den hästen som gav mig ett namn, för det är jag honom och Mimmi Elfstrand evigt tacksam. Sedan fick jag chansen på Robert Skoglunds Sundbo Komet vilket gjorde att man började synas på ett annat sätt i montéloppen. Och nu 2024 har Massine verkligen varit fantastisk.

Huruvida Saga Laursen får tag i någonting liknande som Fredrik Perssons Massine i egna rörelsen, det återstår att se. Men målet finns där.

– När det kommer till själva tävlingsbiten handlar väldigt mycket om färskvara. Man är aldrig bättre än sitt senaste lopp. Men med träningsbiten kan man bygga upp någonting bra. Vi har haft ett generationsskifte i stallet, där många av våra trotjänare lagt skorna på hyllan. Nu kommer det lite hästar underifrån, så om dagarna får man både köra väldigt fort på banan, men också agera dagis. Jag ser det fina i båda delar, säger Laursen.