Fenomenet blir först under 1.18

Solen sken i Gävle – det var den här sommarkvällen det skulle ske.
Jan-Olov Perssons mästare Järvsöfaks travade 1.17,9 över kort distans.
Ett världsrekord som fortfarande står sig.

Redan på förhand var Jan-Olov Persson tydlig med att han var på jakt efter världsrekordet med Järvsöfaks. Skådeplatsen var den erkänt snabba Gävleovalen tisdagen den 12 juli 2005.

Förutsättningarna var perfekta. Jan-Olov Perssons upplägg likaså. Tillsammans med den då elvaårige Järvsöfaks hölls ett jämnt tempo över den korta distansen. Första 500 meterna gick efter 1.18,5, första kilometern efter 1.17,7. Man passerade mållinjen på 1.17,9a/1640 meter med gott om luft ned till övriga konkurrenter.

Så snabbt hade ett kallblod aldrig sprungit tidigare – och rekordet står sig än i dag, 15 år senare.

– Äntligen! Vilket lopp! Vilken häst och vilken publik! Helt fantastiskt. Han kändes mycket fin med den nya lättare balansen, men jag var inte helt säker efter målgång om det blivit ett nytt rekord, sade Jan-Olov Persson.

Jan-Olov Persson trodde att han och Järvsöfaks skulle bli först under drömgränsen 1.20,0. Så blev det inte. År 2000 travade Spikeld 1.18,6a/1600 meter i ett lopp i norska Forus.

Däremot blev Persson och Järvsöfaks först under en annan drömgräns. Jan-Olov Persson beskrev taktiken under världsrekordloppet på följande sätt.

– Jag hade bestämt mig för att köra i ett lämpligt tempo och inte köra en speed mitt i loppet. Han kändes oerhört stark i sista sväng och mina förhoppningar om ett nytt världsrekord fanns hela tiden. Jag trodde att jag skulle bli först med att köra under 1.20, men Spikeld hann före oss. Nu är vi först med att trava under 1.18 och det känns nästan lite overkligt. Jag har upplevt så många fina stunder tillsammans med Järvsöfaks, men det här slår alla tidigare känslor. Vi får heller inte glömma skötaren Tanja Salmela, sade Jan-Olov Persson.

I december 2009 gjorde Järvsöfaks sin sista start i karriären. Han pensionerades med 201 segrar på 234 starter och 21,2 miljoner kronor insprunget. Järvsöfaks röstades fram till Årets häst tre gånger på raken: 2003, 2004 och 2005. Numera lever han ett gott liv på gården i Hudiksvall.

– Det är bra med honom. Han är 26 år nu. Men visst är det så att åldern börjar ta ut sin rätt, säger Jan-Olov Persson.

Han minns tillbaka på förberedelserna inför det där loppet i Gävle i juli 2005.

– Gävletravets tidigare vd Hans Johansson ringde mig och frågade om det inte var dags att ladda för ett världsrekordförsök. Det var kanske en eller en och en halv månad tidigare. Loppet var inte utskrivet där och då, men de skulle sätta in ett extra lopp. Vi började sikta på det träningsmässigt och helgen före kom en hovslagare och slog på gummiskon top gum på hans framhovar. Sedan vill jag berömma hästens skötare Tanja Salmela återigen. Hon har haft otroligt stor betydelse för Järvsöfaks.

• Nu 15 år senare, vad minns du av loppet?
– Det gällde att hålla så jämn fart som möjligt. Han är ingen raket bakom bilen och jag ville hushålla på krafterna under vägen. Vi varvade på 1.17,7 och jag behövde få honom att hålla tempot över upploppet. Sista 100 meterna började han bli lite seg. Jag hade urryckare på honom, men drog dem aldrig. Jag försökte bara jobba in honom i mål. Han gick i en hudiksulky med specialgjorda kullager ämnade för tävling. Sedan var banan i absolut toppskick.

• Vad kände du inombords när rekordet var ett faktum?
– Det var härligt. Redan när jag var en liten pojk sade jag till min bror Ingemar att jag skulle ha det första kallblodet som gick under 1.20,0. Nu hann Spikeld före, men vi blev de första under 1.18,0.

• Hur ser du på att rekordet fortfarande står sig?
– Det är otroligt och helt fantastiskt att det stått sig i så många år. På den tiden var det bara han och Spikeld som gått under 1.20,0, men i fjol blev det inflation i snabba tider och nu är det 20 hästar som lyckats gå under den gränsen. Nu är mitt mål att få fram en häst som klarar 1.14,7a/1609 meter, vilket skulle vara snabbare än två minuter i totaltid.

• Tror du att det är möjligt?
– Den hästen är nog inte född än kanske. Men vi jobbar på det. Jag tror att det är möjligt inom en tioårsperiod.

• Järvsöfaks, vad betyder han för dig?
– Väldigt mycket. Jag köpte mitt ställe 1994 och började bygga. 1998 vann han Derbyt på hösten och gjorde det möjligt för mig att fortsätta bygga upp anläggningen.

• Järvsöfaks har också stor betydelse på kallblodsaveln, enligt Svensk Travsport finns det 759 färdigregistrerade svenskfödda avkommor.
– Vad han betytt för kallblodsrasen är helt enormt. Med de födda i Norge måste han ha uppemot 1 000 avkommor. Nyligen travade Pave Faks under 1.20,0 – det var femte avkomman till Järvsöfaks att göra det…