Starten på en dominans

Lördagen 28 augusti 1999 lär publiken på Bergsåker ha varit särskilt intresserad av alla internationella inslag. Thierry Duvaldestin var där (och vann!), Pierre Vercryusse körde Jean-Étienne Dubois Giesolo de Lou i Sundsvall Open Trot som vanns av Jan Kruithofs Remington Crown, rattad av Joseph Verbeeck.

Med sådana gäster, dessutom en E3-final, stod knappast kallblodsloppet i fokus trots att det rörde sig om Svenskt Mästerskap och trots att en av deltagarna redan då var något extra.

Därifrån till att bli sportens kanske största häst genom tiderna är steget monumentalt och vem kunde tro det i Sundsvall för 25 år sedan?

Resten är historia

Från spår tio startade jättefavoriten Järvsöfaks (e. Trollfaks). Bakspåret stoppade inte honom från att ta karriärens första SM-tecken. Resten är historia. En historia som kan vara värd att påminnas om ibland.

Han vann SM 1999-2009 med ett enda undantag: 2004 – och då var han inte med. Upp i åldrarna fick han konkurrens av sina egna avkommor. År 2006 var de två till antalet. När han tog sin sista SM-seger besegrade han inte mindre än fem avkommor i ett tiohästarsfält, däribland Hallsta Lotus som i sin tur tog över blommorna två år i följd efter att pappa fällt in sina tävlingshovar.

Järvsöfaks blev utsedd till Årets häst tre gånger, Årets kallblod tolv gånger och har fortfarande världsrekordet med 1.17,9ak. Han vann 201 lopp och blev genuint folkkär – till den grad att han varit med i den Beridna högvakten.

Tro det eller ej, men det svenska Derbyt förlorade han faktiskt. I Norge fick han revansch och för 25 år sedan tog han sin första riktigt stora seger i den äldre eliten när han vann Svenskt Mästerskap. Att det var något speciellt över det då femåriga kallblodet hade nog många klart för sig vid staketet på Bergsåker men ingen kunde ha anat vilken exceptionell karriär som låg framför honom.