Johanna Stark är med i schyssta ligan

Toppen har varit cementerad en tid med Erik Adielsson, Oskar J Andersson och Micael Stjernström som kört tusentals lopp utan bestraffning. För Johanna Stark, hemmahörande i Bollnäs och som arbetar hos Jan-Olov Åberg, har det tagit sin tid att nå höga placeringar av det skälet att hon inte kör eller rider lopp i lika stor omfattning som många andra på listan. 

819 lopp har avverkats sedan bestraffningen den 9 maj 2011 och trots att det gått så lång tid hade hon inte riktigt koll på alla bitar.

– Det var först i början av det här året som jag märkte att jag var med där och det har blivit lite av en rolig grej. När ni började skriva om det här såg andra personer det och skrev till mig ”titta, du är med på den listan”. Jag tycker att det är kul att både jag och Anna Erixon som också är montéryttare är högt upp, säger hon.

Har det här varit ett mål för dig?

– Ja…eller, man vill inte få böter för något alls men att inte ha brutit mot reglementet för drivning känns bra. Jag varken rider eller kör lopp med körspö särskilt ofta, jag känner mig mer bekväm utan körspöet.

Oj, vad tänker du om debatten kring körspöets vara eller icke vara och parallellerna som dras till Norge?

– Körspöet borde man få ha för korrigering av säkerhetsskäl. I Norge blir det mycket med tömmarna och att hästarnas dras i munnen och det är inte så snyggt. Jag skulle inte vilja springa om någon drog mig i munnen.
 

Utifrån säkerhetsaspeketen, varför har inte du med dig körspö för jämnan?

– Kör jag kval eller premielopp är det med så att man kan räta upp hästen eller så, men oftast blir det utan i vanliga lopp för att vi generellt har hästar som är pigga och inte behöver signaler. 

Hur stor är skillnaden avseende drivning i montélopp jämfört med sulkylopp?

– Bedömningarna är nog lite ojämna i montélopp från bana till bana. Det behövs fler lopp per tävlingsdag så att det blir lite mer av en rutin, de här montédagarna är perfekta för att utveckla sporten: allt från domarna till hästarna och ryttarna. I montén är det lite svårare att mana på hästarna eftersom man sitter på ryggen och inte får använda tömmarna för mycket heller.

Känner du någon press att hålla dig kvar på listan?

– Nja, jag kör mina hästar som jag brukar och skulle jag börja tänka på det alldeles för mycket kan det nog bli fel i stället. En sund inställning överlag räcker långt.