V75 30 år: Största sensationen genom tiderna

Det var söndagen den 25 oktober 2015 och dags för semifinaler i Breeders’ Crown och Solvalla arrangerade en extra V75-omgång. På stallbacken gick Owen Faces delägare Roger Malmqvist nervöst omkring med förhoppningen att hästen skulle lyckas kvala in till finalen. I samma semifinal startade Stefan Melanders häst Nuncio som tidigare under året varit heroisk trea i Elitloppet och därefter tagit sex raka segrar. Han var megastor favorit och det fanns knappt någon V75-kupong som inte hade streckat hästen. I den andra änden fanns Owen Face som endast hade spelats till 0,20 procent av insatserna och stod i 92 gånger pengarna på vinnarspelet.

Roger Malmqvist visste dock att Owen Face var bra, det hade han insett redan några år tidigare efter att hästen hade gått ett premielopp.

– Jag var fortfarande Solvallatränare då och jag minns att det var väldigt många som ringde efter premieloppet och ville köpa hästen. Det var kul och en bekräftelse på att det var en bra häst jag hade när så många som kunde hästar ville köpa honom för en bra peng, säger Roger Malmqvist.

Han flyttade till Skåne och blev Jägersrotränare och delade gård med Lutfi Kolgjini som även delägde Owen Face. Roger och Lutfi köpte ut de andra delägarna och delade efter det på träningen av Owen Face.

– Jag körde hästen ett tag i början och Ludde frågade mig någon gång om det var en bra häst vi hade och jag svarade ja absolut. När Ludde hade kört honom första gången ringde han upp mig och frågade varför jag inte hade sagt hur bra hästen var! Tyvärr var Owen Face lite klumpig i hagen och ofta skadedrabbad så han blev aldrig så bra som han kunde bli.

Men den 25 oktober 2015 fick Owen Face i alla fall visa Travsverige vilken kapacitet han hade. Från bakspår kom Adrian Kolgjini och Owen Face igenom helt perfekt och hittade snabbt tredje invändigt bakom Sorbet och Nuncio som tog täten direkt i första sväng. Jakten på att bli bland de fyra främsta och därmed ta en biljett till BC-finalen hade inletts. 

Med cirka ett halvvarv kvar till mål låg Owen Face fortfarande i tredje invändigt och Adrian Kolgjini sökte lucka. Tacksamt för honom började Al’s Winnermede som hade travat utvändigt Nuncio att kasta in handduken. Samtidigt försökte Nuncio och Stefan Melander rycka undan och det var bara Sorbet med Daniel Redén i sulkyn som hakade på. Och Owen Face. I sista sväng hade luckan kommit, till Roger Malmqvists stora glädje.

– Jag såg att Adrian gav honom ett fint lopp och i sista sväng tänkte jag ”fasen, hästen kan bli fyra”. 100 meter senare tänkte jag ”han blir ju trea”, och lite senare att han skulle bli tvåa. Men när han gick i mål som etta var det en häftig känsla, snudd på overkligt. Att vi lyckades besegra Nuncio, säger Malmqvist.

Owen Face svarade för ett vasst upplopp och hann fram som etta precis på linjen. Sensationen var därmed ett faktum och finalplatsen i Breeders’ Crown säkrad, likaså en plats i historieböckerna då Owen Face är än i dag den V75-vinnare som har haft minst insatser på sig.

Minns du om ni firade något?

– Nej, det var en söndag och alla skulle åka hem så det blev inget firande. Men jag och “Ludde” har delat något glas både före och efteråt så vi kan säga att något av de tillfällena har unnats Owen Face, säger Roger Malmqvist.

V75 fyller 30 år – vad vill du hälsa jubilaren?

– Jag var faktiskt med och körde första V75-loppet, visst var det Copiad som vann? Jag körde Gregg Butler och minns jag rätt tjänade vi pengar. Då visste man inte hur stort V75 skulle bli. Det är bara att tacka för ett bra jobb och bra omsättning från Gert Lindbergs tid och framåt.

Till sist, vad ser du mest fram emot just nu?

– Att se mina barn växa upp.