Hästvälfärd på agendan under World Trotting Conference

World Trotting Conference 2023 huserar på ett hotell som ligger längs Budapester Strasse, en lång gata i Berlin som gränsar till de båda stadsdelarna Charlottenburg och Tiergarten. 

Utomhus är värmen tryckande och gps:en på mobilen varnar för extrema temperaturer. Inomhus är det desto svalare på det stilrena konferenshotellet. Personalen i receptionen känner inte till att det ska diskuteras trav i dagarna fem men de vet i alla fall om att det är någon form av aktivitet på första våningen. 

Under måndagen inleddes det internationella travmötet med bland annat föredrag om hur travsporten ska ta sig an framtiden. Saara Iivari, kommunikations- och marknadsansvarig för det finska travförbundet Suomen Hippos, upplevs ha satt ribban för tisdagens diskussioner. Hennes presentation hette: Attityder inom industrin och behovet av förändring.  

Hästens perspektiv i fokus 

Det är i en lokal som ser ut som ett större klassrum med rader av bord och stolar som dagens föredrag äger rum. Ett 40-tal personer som representerar olika travnationer från världens alla hörn slår sig ned och lyssnar på tisdagens första föreläsare. Det är hästvälfärd och hästens perspektiv som står i fokus. 

Elke Hartmann, forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, inleder med att förklara skillnaden på djurvälfärd och djurskydd. Det förstnämnda beskrivs som ett djurs försök att anpassa sig till sin omgivning och hur den upplever sin situation. Djurskydd är enligt den beskrivna definitionen vad vi gör för att skydda djuret. 

Hennes föredrag innehåller studier där hon och andra forskare har tittat närmare på hur hästen upplever trycket i tömmarna när man kör, samt hur hästens mun påverkas när hästarna tränas och tävlas. Hartmann har även forskat i hur hästen lär sig, något som är viktigt att förstå då icke-önskvärda beteenden hos hästen kan bero på både smärta och/eller att ett felaktigt beteende lärts in. 

En åhörare ifrågasätter om det verkligen går att lära ut inlärning när vissa kuskar och tränare bara har en viss talang. Hartmann svarar då att vi ändå måste försöka förstå processen:

“Alla har inte den känslan. Vi behöver gå tillbaka till rötterna och försöka förklara hur hästträning fungerar och hur hästar lär sig. Att läsa av hästens beteende och hur den svarar på det vi gör så att ett barn också kan förstå den processen. Efter år av praktiskt erfarenhet kan de förhoppningsvis uppnå den där känslan (för hästar) som vi har svårt att beskriva.”

Social License to Operate 

Dagens andra talare heter Jessica Stark, hon är bland annat kommunikatör för organisationen World Horse Welfare som på uppdrag av det internationella ridsportförbundet FEI bidragit med underlag till deras arbete kring “Social License to Operate”. 

“Social license är ett oskrivet ‘socialt kontrakt’ med publiken/samhället och en industri eller organisation. Med hästsport har vi en unik situation. Vi är mer sårbara när det kommer till allmänhetens negativa åsikter eftersom att den (hästsporten) innebär att vi använder djur”, förklarar Jessica Stark. 

För FEI blev det sociala kontraktet ännu viktigare att lägga resurser på efter skandalen under OS 2021 när en ryttare i modern femkamp piskade sin häst vid upprepade tillfällen på tävlingsbanan. Det hela ledde till att hästhoppning plockades bort som gren i just modern femkamp. 

Jessica Starks summerar presentationen med att hästsporten behöver vara en reflektion av de värderingarna som finns ute i samhället för att inneha ett fortsatt förtroende. För att göra det behöver sporten vara etisk och ta ansvar genom att:

• Lyssna till kritiker, oavsett om det är allmänheten eller andra utövare i sporten som uttrycker den. 
• Ge hästen ett bra liv från det att den föds till att den dör. 
• Att vara trovärdig, transparent, proaktiv och ansvarsfull.
• Walk the talk – inte bara säga att hästar är värdefulla utan verkligen visa hur väl de behandlas från att de föds till att de dör. 

Barfotakörning – en gång i månaden?  

Morgonpasset med Elke Hartmann och Jessica Stark gav eko och vid första fikapausen upptogs diskussionerna mycket av hur man ska hantera hästens under hela dennes livscykel. 

Efter påfyllnad av kaffe och olika smördegsbakverk fortsätter konferensen med att Frankrike bollar upp en av sina stora hjärtefrågor: barfotakörning. Jean-Marie Denoix, vd för Cirale-Normandie som bedriver veterinärverksamhet och forskning, visar hur de tittat närmare på hur barfotakörning påverkar hästarna jämfört med när de är skodda. 

I en studie där de följt hästar som tävlat barfota under en lång tid kunde de bland annat dra slutsatser om att barfotakörning ledde till en ökad känslighet i hoven, att det sliter på sulan i hoven samt ger tunnare hovväggar. Han menade att det kan ta flera veckor för hovarna att återhämta sig och därför skulle han vilja se en reglering på att hästar bara får tävla barfota en gång i månaden. 

Vid det här laget hade tiden börjat springa ifrån arrangörerna och schemat får kastas om för att lunchen ska hinna intas innan köket stängs. 

“Det kommer troligen att bli värre” 

Runt 14-tiden håller John Campbell, pensionerad stjärnkusk och ordförande i Hambletonian Society, ett tal som skulle bli inledningen till en paneldebatt om travsporten i Nordamerika. På agendan stod dels vad som ska göras för att komma till bukt med dopningproblematiken, inte minst efter det att FBI slog till mot 30-talet trav- och galopptränare i mars 2020. 

En av lösningarna som tagits upp är att travsporten likt galoppsporten skulle gå med i HISA, Horse Integrity and Safety Act. Det skulle innebära att travsporten skulle ha enhetliga regler kring antidoping, i stället för att det som i dag ser olika ut i olika stater. Jeff Gural, som driver travbanan Meadowlands och som är känd för att ha försökt “städa upp” i USA, uttryckte uppgivenhet kring att travsporten inte enats om att gå med i HISA. 

“Vi har problem. Situationen i Amerika är inte bra och det är troligt att det kommer att bli ännu värre”, sa han på videolänk. 

Drivningar på tapeten 

Under paneldebatten deltog också Joe Faraldo, styrelsemedlem i USTA och ordförande för travhästägarna i New York, vilket är en av två delstater som fortfarande tillåter enhandare. Han och Gural har haft öppna meningsskiljaktigheter och spänningen var stor inför att de två skulle delta i samma panel. 

Det förklarades att ett argument för att inte göra något åt drivningarna på Yonkers Raceway är att de skulle tappa trovärdighet bland spelarna då de påstår att kuskarna inte skulle göra allt för att vinna loppet. 

Flera i publiken räckte upp händerna för att dela med sig av olika upplevelser när spödrivning på olika sätt skadat sportens anseende, inte minst för den yngre generationen. 

John Campbell berättade om när han suttit i soffan och kollat på tv med sitt barnbarn. En spelreklam hade kommit upp – och en häst hade piskats i ett lopp. Då hade hans barnbarn tittat upp på honom och sagt: “Men farfar, inte slog du hästarna så?”. 

Spårning av travhästen 

Dagens sista presentation hölls av Kathleen Mullan från Australiens travförbund. Hon är ansvarig för hästvälfärd och hon berättade att de har ett system som spårar landets varmblodiga travhästar. De samlar in data och det gör dem dels genom att de läser av hästarnas chip när de är hos veterinären eller anländer till en tävlingsplats, men de har också vissa regler. 

Från och med 2023 måste man inom sju dagar rapportera in om en häst pensionerats från tävlingsbanan. Ett dödsfall ska meddelas till förbundet inom 24 timmar. Statusuppdateringar om vart hästen befinner sig, till exempel om den byter tränare, ska också rapporteras in inom ett dygn. 

De kräver även statusuppdateringar på hästar som har varit “inaktiva” i deras system i sex månader. Om pensionerade hästar är kvar hos licensierade tränare behöver de fortsatt lämna uppdateringar om hästens status. De menade att de tack vare spåringssystemet har koll på 92 procent av de varmblodiga hästarna som finns i landet som är under 32 år gamla. 

“Du kan inte säkra hästarnas välfärd om du inte vet vart de befinner sig”, sa Kathleen Mullan, som tackades av extra då hennes föreläsningstid ändrats tre gånger. 

Här hittar du reaktioner från de som var på plats under dagen.