Sandberg: “Man kan alltid ringa och rådfråga”

Svensk Travsport hästvälfärdsavdelning arbetar löpande för att säkra och utveckla djurskyddet för travhästarna i Sverige. Travarhälsan är bland annat ett kontrollsystem som de använder sig av för att säkerställa hästhållning både på tävling och hemmaplan. Dessutom får alla licensierade tränare regelbundna kontrollbesök.

Ibland sker även extrainsatta kontroller, och det kan exempelvis föranledas av en anmälan om att något inte står rätt till i ett särskilt stall. 

– Det kommer in sådana ärenden då och då. Vill man vara helt anonym så kan man använda visselblåsarsystemet, annars är det många som väljer att ta direkt kontakt med mig eller någon annan på hästvälfärdsavdelningen eller via Svensk Travsports kundtjänst, säger Agneta Sandberg som är djurskyddsspecialist på förbundet. 

“Det avgör hur vi går vidare”

När man kontaktar Svensk Travsports hästvälfärdsavdelning går det att vara anonym. Agneta Sandberg berättar att den första kontakten som sker kan handla om vad djurskyddslagstiftningen egentligen säger i relation till vad man har för misstankar. 

– Då kan vi ställa vidare frågor och förklara vad lagstiftningen och travsportens egna regelverk kräver. Det är vad som framkommer vid vidare handläggning och kontroll som sedan avgör hur vi går vidare. 

Hur mycket behövs för att ni ska känna att ni vill göra en egen kontroll?

– Vi hanterar alltid alla anmälningsärenden som på något sätt rör djurskydd, ofta med en kontroll om det är en hästhållare som omfattas av våra regelverk och kontrollsystem. Vilken åtgärd som vidtas beror på vilken typ av ärende det är men oftast blir det en kontroll. Förutom att kontrollera hästhållningen kan vi även rikta kontroller vid tävling om anmälan till exempel rör skicket på en specifik häst som är i gång och startar.

När ni gör kontroller - får ni gå in i stallet? Lyfta på täcken och liknande? 

– Ja, det här framgår i tävlingsreglementet, att man ska låta Svensk Travsport inspektera hästar och stall. Tävlingsreglementet omfattar även fler kategorier av hästhållare än bara tränare så vi har också möjlighet att både kontrollera och ta dopningsprover på hästar som omfattas av travsportens regelverk men som inte står på en träningslista.

– I mer sällsynta fall är ärendet så allvarligt att vi skickar det till länsstyrelsen. Ibland har vi också fått in ärenden som inte hanteras av oss och där vi inte har möjlighet att kontrollera, då går det direkt till länsstyrelsen. 

“Det är inte vanligt”

Ibland florerar det bilder på hästar i sociala medier där det pågår diskussioner i kommentarsfälten kring om “det är på riktigt” eller om det är någon som “försöker sätta dit någon”. 

Gränsen mellan smutskastning och riktiga tips – hur förhåller ni er till det? 

– Får vi in till exempel en bild på en häst i dåligt skick så åker vi själva ut och kontrollerar och dokumenterar. Kontrollerna görs enligt en checklista med kontrollvägledning och för att till exempel bedöma hästens hull används en hullbedömningsskala. Kontrollresultatet med eventuella bilder sammanfattas sedan i en rapport. Det är vad som ses vid kontrollen eller vad som finns i eventuell annan dokumentation som bedömningen baseras på och som avgör den vidare hanteringen.

Skulle du säga att det är vanligt att man försöker sätta dit varandra?

– Nej, jag skulle inte säga att det är vanligt. Oftast när folk är oroliga så finns det någon form av grund för det men ibland kan det också vara en obefogad oro som beror på okunskap kring hästhållning eller de krav som finns. Men nej, jag tycker inte att folk ofta bara vill bråka. 

– Är det så att det finns någon ekonomisk konflikt eller annat missnöje bakom så brukar det komma fram under vår handläggning. Vi har vana av att hantera ärenden och ställer kontrollfrågor och följdfrågor efter behov. Jag tycker inte att man ska vara rädd för att Svensk Travsport skulle lyssna mer på någon som har en grannfejd än vad vårt kontrollresultat visar. 

Några generella råd 

Agneta Sandberg ger några generella råd kring vad man ska tänka på om man är osäker på vad som gäller. Till exempel vid misstanke om en häst som blir illa omskött eller står i en bristfällig stallmiljö. 

–När det gäller hästarna finns det flera saker man kan titta efter. Vad är hästarna i för hull? Ser hovarna ut att ha blivit skötta? Hur verkar deras allmäntillstånd? Visar de hälta? Finns det något annat avvikande beteende? Det är exempel på information att notera inför en kontakt med oss. Informationen hjälper oss att avgöra hur akut ärendet är. 

– Om man är orolig över de förhållanden hästarna hålls i kan man notera fler saker. Hur ser det ut i hagen? Är det väldigt lerigt? Är staket väl uppsatt? Har man sett någon människa där som har tillsyn och ger hästarna foder och vatten? Det är ovanligt att hästar helt överges eller försummas men saknas daglig tillsyn och hästarna ej får tillräcklig mängd foder och vatten så är situationen allvarlig.

“Kan alltid ringa och rådfråga”

I stallmiljön berättar hon att det är viktigt med tillräckligt rena ströbäddar och att det inte finns stallinredning eller föremål som hästarna kan skada sig på. Även utomhus kan det finnas särskild anledning att hålla koll på de hästar som går ute. 

– Något som är lite mer säsongsbetonat är att samtliga hästar under den kalla årstiden ska ha plats i stall eller ligghall. Det kan vara en sådan sak som anmäls under vinterhalvåret, att man har fler hästar än vad man har plats för eller att någon sett hästar ute utan ligghall dygnet runt.

– Känner man en oro men inte riktigt vet om den är befogad så kan man alltid ringa och rådfråga oss på Svensk Travsports hästvälfärdsavdelning.