Lutfi Kolgjini om sagan med Viking Kronos

Lutfi Kolgjini hörde tidigt talas om att Conch var dräktig med American Winner och försökte köpa avkomman redan innan födseln. Så blev aldrig fallet. Men Kolgjini gav sig inte och budade istället hem den då ettårige hingsten på en auktion i Italien 1996.

Det här är historien om köpet, om de stora segrarna, om rekorden, om skadan som satte stopp och den fantastiska gärningen som avelshingst. Det här är historien om Viking Kronos.

Hingsten som gjorde 14 starter på tävlingsbanan och vann 12, många gånger i totalt överlägsen stil. Hingsten som lämnat flertalet topphästar i aveln, hästar som Maharajah, Triton Sund, Thai Tanic, Lantern Kronos, Raja Mirchi, Fama Currit, Joke Face och Going Kronos men även Caddie Dream vilket gör honom till morfar till Readly Express.

På fredagen vandrade Viking Kronos vidare till de evigt gröna ängarna.

– Han blev akut dålig på morgonen. Vi hade veterinär på plats från stuteriet direkt och vi tillkallade ytterligare en och det konstaterades att han hade en blödning i kroppen och att han hade väldigt ont. Hästen kunde inte resa på sig och vi var tvungna att ta beslutet att ta bort honom för att han inte skulle behöva lida. Det fanns inget annat att göra, säger Lutfi Kolgjini.

Ägarkonstellationerna runt Viking Kronos har varit flera. Men vid hästens sida från början till slut har Lutfi Kolgjini hela tiden funnits.

– Han var min absoluta genombrottshäst. Jag hade haft några väldigt fina hästar innan honom men ingen som varit i närheten av hans talang. Jag upptäckte direkt att det är så här en superhäst ska kännas. Han kunde springa hur fort som helst och hur länge som helst utan att knappt träna. Hans begåvning var enorm. Jag har aldrig varit i närheten av det varken innan eller efter honom.

Det var via sin goda vän och uppfödaren Thomas Moberg som Lutfi Kolgjini fick höra om Viking Kronos för första gången. Det var innan hästen ens var född.

– Han hade häst i träning hos mig och vi pratade om hans italienska ston. Det är Thomas som skapade ”Vikingen” en gång i tiden. Jag är väldigt intresserad av stammar och när Thomas berättade att han hade Conch dräktig med American Winner sa jag direkt att det var det grymmaste jag hört någon gång. Jag försökte luska reda på en prislapp innan hon ens fölat men fick till svar att jag skulle lugna mig lite. Sedan föddes han, vi pratade lite priser och de kunde släppa honom till mig för knappa miljonen men jag hade inga pengar på den tiden. Därför fick jag avvakta men jag höll koll på honom.

Viking Kronos blev ett år och gick ut på auktion. ”Ludde” hade inte möjligheten att vara på plats för egen del men var trots det med i budgivningen. Han fick sin drömhäst för 360.000 kronor.

– Innan auktionen visade det sig att han hade en lös benbit. Jag hade inte råd att åka till auktionen men Thomas ringde mig därifrån och berättade att hästen såg fin ut och att han kunde hjälpa mig att få Håkan Wallner att inspektera honom också om jag fortfarande var intresserad. Så fick det bli. Jag diskuterade med Thomas och sa att jag kunde vara med upp till 400.000 kronor på avbetalning och så blev det.

Viking Kronos reste till Sverige och visade tidigt den talang och uppfattning som Kolgjini hoppades på. På blott 14 starter som två- och treåring vann han 12 varav hälften av dem i större lopp. Främst i Italien.

– Anledningen till att karriären blev så kort var att han hade en birkelandsfraktur och när Lou Guida köpte in sig i honom ville han ha röntgenplåtar på hästen runt om och de skickades till en specialist i USA. Veterinären rekommenderade att vi skulle operera honom direkt eftersom skadan satt illa till men jag stod på mig. Jag vägrade ge den här hästen narkos, det finns alltid en viss risk med det. Det blev diskussion men vi beslutade oss för att tävla på och vi bad till gud att det skulle fungera så länge som möjligt. Hans kropp höll för tävling till Italienska Derbyt och han fick gå till avel efter det. Det var aldrig någon större diskussion gällande beslutet att låta honom bli avelshingst på heltid.

Viking Kronos gjorde tre starter i Sverige. Som Italienregistrerad föll valet att till största del matcha honom i hemlandet istället och som tvååring blev han obesegrad på sex försök.

– Han gick sitt första kval i Milano. Ett av mina starkaste minnen med honom är tävlingsdebuten i Montecatini. Jag visste vad jag hade för häst i träning men man vill se att de visar det i tävling också. Han vann med över 100 meter och visade alla vilken enorm häst han var. Jag minns att jag i de fem första starterna aldrig körde med honom från början utan lät de andra sortera in sig innan jag körde till. Men när vi gick ut i Premio Allevatori i december, i hans sjätte start, förstod jag att jag behövde tänka annorlunda för att det inte skulle hamna massa hästar i vägen i första sväng. Det var 18 hästar med i loppet och vi hade sjättespår bakom bilen. Jag smackade på honom en gång och det bara small till direkt. Han höll farten hela vägen och vann på nytt världsrekord. En otrolig känsla.

Som treåring blev det åtta starter och Viking Kronos visades upp på svensk mark för första gången. Förutom ett kval och seger i ett vardagslopp på Jägersro vann han även försök- och final i korta E3.

– Jag hade en tanke om att attackera världsrekordet i försöket i Gävle men tyvärr visade det sig att han var dålig i halsen den dagen. Ändå räckte det till överlägsen seger och europarekord, så bra var han.

E3-finalen avgjordes i Örebro och blev Viking Kronos näst sista start. Han avslutade karriären som fyra i Italienska Derbyt i oktober 1998, ett lopp som vanns av Varenne.

Lutfi Kolgjini minns tillbaka på en trevande start i aveln på svensk mark för Viking Kronos.

– Han fick bra med ston första året men tyvärr tappade många av de bästa stona sina föl eller så drabbades de av andra tråkigheter, vissa av fölen dog efter en tid. Jag följde honom väldigt noggrant och hade exakt koll på vilka som betäcktes med honom. År två och tre fick han inte alls samma uppskattning bland stoägarna och efter diskussion med dåvarande delägare valde vi att flytta honom till Italien. Vi kände att hans avelskarriär höll på att dö ut här hemma och jag själv hade direkt inga ston att betäcka med honom. I Italien var han väl ihågkommen och han fick chansen direkt och han lämnade många topphästar.

2005 blev ett avgörande år för Viking Kronos. Huvudägaren Stall November med Michael Schröer i spetsen ville sälja sin del. In klev Menhammar Stuteri och Margareta Wallenius-Kleberg och hingsten flyttade till Ekerö.

– Jag känner fortfarande en stor tacksamhet till Margareta som ställde upp och gav möjligheten att behålla honom i Sverige. Jag satt verkligen i kläm i det läget och hade inte möjlighet att lösa ut hästen själv. Jag träffade Schröer på ett möte i Düsseldorf och efter det pratade jag med Margareta. Det tog inte många minuter innan hon tog beslutet. Vi band direkt ett avtal att när ”Vikingen” inte kunde stå i kommersiell avel längre skulle jag få ta hem och pensionera honom hemma på gården. Margareta sa hela tiden att jag när som helst kunde komma och hämta honom. Det var aldrig något tjafs med henne. Det kändes fantastiskt.

Viking Kronos sista avkommor föddes 2015. 2006 utsågs han till elithingst och året dessförinnan det såg en viss Maharajah dagens ljus på Menhammar.

– Det var otroligt vilka hästar han fick fram. Maharajah föddes i någon av de första årgångarna på Menhammar och jag själv fick hästar som Going Kronos, Garland Kronos, Raja Mirchi och Joke Face efter honom. Han är en unik individ på alla sätt och vis. Det finns några sådana unika hästar som kommit till världen. Hästar som är unika både i tävling men även gällande sin nedärvning, som ”Vikingen”, Ready Cash, Muscle Hill och Chapter Seven.

På fredagskvällen begravdes Viking Kronos hemma på Vomb.

– Tillsammans med Thomas Moberg var hela familjen på plats. Han har fått en jättefin plats i trädgården där han hade sin hage. Det är hans gravplats nu. Det blev en väldigt fin stund. Det är otroliga många som hört av sig med hälsningar. Det visar att han var omtyckt av många. Jag vill verkligen tacka alla som hört av sig. Djur kan komma väldigt nära människor och ”Vikingen” är ett perfekt bevis på just det.