Så förändras uppfödarpremierna internationellt från 2021
Villkoren för uppfödarpremier ändras från och med årsskiftet.
Framöver kommer inte internationella starter premieras i samma utsträckning.
– Man ska vara en del av och bidra till det svenska tävlingssystemet, säger ST:s avelschef Christina Olsson.
18 december presenterades de nya reglerna som kommer att gälla redan från årsskiftet.
Med nuvarande upplägg så betalas uppfödarmedel ut för svenskregistrerade hästar för starter runt om i världen (USA, Kanada, Nya Zeeland och Australien samt EU-/EES-länder) upp till 100 000 kronor.
Från och med årsskiftet gäller följande:
- Övre gränsen på 100 000 kronor slopas
- Endast Grupp I-lopp samt STL-lopp är uppfödargrundande utanför Sverige (Europa)
- Inga uppfödarpremier för starter i USA, Australien, Nya Zeeland, Kanada samt EU/EES-länder
Så har aveln förändrats
I ett pressmeddelande skriver Svensk Travsport:
”Det är positivt att intresset att föda upp svenskfödda hästar och tävla i vårt land har ökat. Det beror bland annat på förändring av åldrar och nivåer av uppfödarmedel som trädde i kraft 2017, men även tack vare svensk travsports förhållandevis höga prismedel. Utvecklingen visar att år 2020 betäcktes 925 svenska ston utomlands för avel att jämföra med 289 ston år 2000. Av fölen födda 2019 var 487 födda utomlands vilket är cirka 17 procent av antalet registrerade föl 2019 jämfört med cirka 3 procent år 2000."
“Ska vara en del av och bidra”
Avelschef Christina Olsson utvecklar:
– Bakgrunden ligger i svenskföddbegreppet och att man ska vara en del av och bidra till det svenska tävlingssystemet och därmed berika den svenska travsporten. Enligt nuvarande regler räknas en häst som svenskfödd och kan få svenska uppfödarmedel upp till 100 000 kronor per häst som tävlar i ett annat land än Sverige och som egentligen inte behövt befinna sig här någon mer gång än vid registrering. Svenska uppfödarmedel betalas även ut för starter i USA, där det lokalt inte ens finns uppfödarmedel som här.
Beslutet kommer väldigt tätt inpå när det ska gälla – redan vid årsskiftet – varför?
– Beslut av den här karaktären beslutas normalt i november/december. Vi funderade på och diskuterade övergångsregler men fann inte att det fanns någon bra lösning för det. Det påverkar ju inte heller hur hästarna registreras.
“Tittat på den franska modellen”
Vilken effekt vill ni nå?
– Vi har ett antal stoägare/uppfödare över hela Europa som registreras sina hästar som svenska genom att transportera hit dem, därefter kan de springa i sina hemländer och får uppfödarmedel samtidigt som de inte har för avsikt att bidra till svensk travsport och hästnäring.
Men om hästen når Grupp I-klass premierar ni ändå?
– Ja, vi har tittat på den franska modellen, det handlar om de allra bästa hästarna som kan marknadsföra aveln.
Det går att tolka det som en elitinriktning.
– Just den biten blir det, men samtidigt tas uppfödarmedlen bort från USA, där det också är en elitinriktning, det är inte den vanliga uppfödaren som skickar över hästar till USA så det är att ge och ta från båda hållen.
Ytterligare fråga på bordet
Är det rimligt att hästar som, geografiskt, föds upp i andra länder ska kunna transporteras till Sverige för registrering och bli svenskfödda?
– Det är en sak vi tittar på där vi måste hitta ett regelverk som är anpassat efter EU-regler, vi håller på med den frågan också.
Christina Olsson poängterar att beslutet inte är taget av enbart Svensk Travsport utan är taget efter dialog med ASVT samt en arbetsgrupp för svenskfödd.
Uppfödarpremierna från och med 2021
- 2–4-åriga hästar, 20 procent för lopp i Sverige samt STL och grupp-I inom EU/EES länder
- 5–7-åriga hästar, 10 procent för lopp i Sverige samt STL och grupp-I inom EU/EES länder
- 8-åriga och äldre, 10 procent men endast STL lopp och grupp-I lopp inom EU/EES länder
- Premielopp för tvååringar, 20 procent
- För premiechansade hästar utgår 30 procent på grundbeloppet och 20 procent på premiechansningsbeloppet
- Inga förändringar för kallblodstravarna.
EES-länder
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) är ett samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Island, Liechtenstein och Norge, å andra sidan. Samarbetet regleras genom EES-avtalet, ett långtgående associeringsavtal som utvidgar den inre marknaden och de fyra friheterna – fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital – till att, med vissa undantag, även omfatta de tre sistnämnda staterna, trots att de inte ingår i unionen. I enlighet med avtalet om Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen omfattas även Storbritannien av stora delar av samarbetet under en övergångsperiod fram till och med den 31 december 2020. Varje europeisk stat som blir medlem av EU skall ansöka om att även ansluta sig till EES-avtalet. Utöver detta har varje europeisk stat som blir medlem av Efta, samt Schweiz, möjlighet att ansöka om att ansluta sig till avtalet.
Källa: Wikipedia.
Ämnen i artikeln
Så jobbar Travronden med journalistik
Uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor på vår information och att vara på plats där det händer. Vi följer de Pressetiska reglerna och vår nyhetsjournalistik ska präglas av trovärdighet och opartiskhet.