Sveriges ledande travtidning
ANNONS

Möt Anna Hägglund i Travrondens söndagsintervju

Foto: THOMAS BLOMQVIST/TR BILD
Anna Hägglund är doldisen och nyckelpersonen i Stall Wäjersten som är glödhett i Travsverige för dagen. Hon är även sambo med Daniel Wäjersten. Foto: THOMAS BLOMQVIST/TR BILD

Inget stall i Sverige är för tillfället hetare än det i Kovland, utanför Sundsvall.
Ingen tränare är mer omsusad än en viss Daniel Wäjersten.
Och förmodligen har ingen dold nyckelperson i travriket just nu, lika stor betydelse för en verksamhet som Anna Hägglund, 34.
Här kommer hon – som huvudperson i veckans söndagsintervju.

Publicerad:

Väldigt många av de absolut största och mest framgångsrika stallen i svensk travsporthistoria, har som regel i grunden varit – och är – familjeföretag.  Man styr och knegar och trixar och fixar tillsammans, i släkten, i familjen, på gården. Dygnet runt, veckan igenom, år efter år.

Framgångsfabriken Wäjersten är inget undantag. Både Daniel och sambon Anna är mer eller mindre födda in i branchen. Men där papporna varit småtränare, och familjerna halvt om halvt idealister, så har Daniel Wäjersten och Anna Hägglund – redan 34 år unga – nu byggt upp en jätteindustri. Med hundratals hästar, ett 15-tal anställda, unghästar och konvalescenter hos samarbetspartners lite här och där… och nu dominerar de plötsligt landet, inom sin sport.

– Jag har verkligen från barndomen sett och fått med mig allt slit som krävs för att syssla med det här. Ansvaret man har för att ta hand om levande djur, och allt annat som behövs runt om, säger Anna Hägglund.

– Fast det är klart… det var väl ur det lite mindre perspektivet, får jag nog säga nu. Det som vi har hamnat i här, har ju blivit något helt annat. Att det skulle dra iväg till den här nivån, hade man inte ens kunnat föreställa sig!

Hur känns det att ha varit med om hela den resan?

– Ibland är det smått overkligt. Men ribban höjs hela tiden på nåt vis, nästan automatiskt.

– Med pappa var det enormt stort om vi någon gång hade en häst som skulle starta på V75. En gång kommer jag ihåg att Global USA till och med var favorit på V75. Man trodde knappt att det var sant!

– Och att vara favorit i Kriteriet… det kunde man över huvud taget inte tänka sig.

…och nu?

– Haha, ja, nu… vad ska jag säga. Nu startar vi på V75 i stort varje vecka, med många hästar. Men jag tycker fortfarande att det är något stort att vara med där.

Och så vinner ni både Oaks och Kriteriet, som favoriter, inom en timme.

– Jaa… sådant verkar också kunna hända nuförtiden!

Foto: MIA TÖRNBERG/TR BILD
Anna och Upgrade D.E. hemma i Kovland 2010. Foto: MIA TÖRNBERG/TR BILD

Anna Hägglunds pappa jobbade länge hos Christer Nylander. Mamma hos bland andra ”Affe” Jonsson. Efter ett tag blev fadern, Tomas Selander, egen tränare – men Anna hade också en egen idé. Hon ville plugga, ekonomi.

Och så blev det. 2010 kom hon in på Mittuniversitet i Sundsvall. I samma veva träffade hon Daniel Wäjersten. På trav, givetvis.

– Under en Sundsvall Open Trot-helg, ler hon.

“Kärlek vid första ögonkastet”

Daniels pappa Ulf hade då några hästar i Östersund. Daniel jobbade i Stockholmstrakten, hos Fredrik B Larsson.

Deras vägar korsades.

”Det var kärlek vid första ögonkastet. Från mig, alltså – men inte från henne”, har Daniel berättat, i andra sammanhang.

– Vi hade bra kemi redan från början, skrattar Anna.

De blev ihop. Hon skulle just då börja plugga i Sundsvall, i fyra år. Daniel tog därför jobb hos dåvarande Bergsåker-tränaren Svante Båth – just på den gård som de numera har tagit över och uppgraderat.

Foto: TR BILD
Pappa Tomas Selander är också tränare. Här 1995 i Åmål. Foto: TR BILD

Anna Hägglund fortsatte länge arbeta inne i Sundsvall på dagarna, först på en revisionsfirma, sen som controller på skogsbolaget SCA. Men för drygt ett år sedan gick det inte längre. Verksamheten hemma på gården krävde mer och mer. Förra våren slutade hon på SCA.

Fram till dess hade Anna varit någon form av ”superinhoppare” i stallet. Med lång hästskötarerfarenhet har hon kunnat täcka upp för sjukfrånvaro och helgledigheter bland de anställda. Och det gör hon fortfarande.

– Fast jag har aldrig jobbat heltid just med våra hästar här. Men ett par egna, fasta passhästar har jag faktiskt. Macao Keeper, bland andra. Och någon tvååring som inte startar än.

– Å häromdagen selade jag ut Beedrill till Oaks. Det kändes jätteroligt.

“En perfekt kombination”

Huvuddelen i hennes roll på gården är ändå kontorsarbete. All möjlig form av sådant.

– Daniel och jag tycker rätt så lika om mycket. Men vi är inte alls bra på samma saker, utan våra roller i företaget är väldigt olika, och vi kompletterar nog varandra ganska så bra, faktiskt, konstaterar Anna.

Utöver nyckelrollen i Stall Wäjersten, har hon också ett eget litet sidoprojekt bredvid – det så kallade Stall Of Course, som hjälper hästägare att hantera alla former av administration och transaktioner kring deras olika travhästinnehav, och att företräda sina kunder i en ekonomisk ordning-och-reda-bemärkelse.

– Det jag brinner för rent yrkesmässigt, är dels redovisning, dels trav – och på det här viset kan jag kombinera de båda.

– Plus att jag ändå får vara med och rent praktiskt ta hand om en del hästar här på gården. Perfekt kombination för mig, konstaterar hon – och låter innerligt glad över det.

FAKTA

Anna Karin Hägglund

  • Ålder: 34. Född 18 april 1990.
  • Bor: På Solum i Kovland, någon mil nordväst om Sundsvall och Bergsåker.
  • Familj: Partner, sambo och arbetskollega Daniel Wäjersten. Pappa Tomas Selander också travtränare, som mest med ett 30-tal hästar, numera bara i mindre skala på B-tränarnivå. Båda föräldrarna jobbade i olika stallmiljöer under hela Annas uppväxt.
  • Lyssnar på: Ofta olika poddar i öronen. Flera som har med trav att göra. Men också en del annat.
  • Tittar på: Några serier på tv, som Daniel och jag brukar följa tillsammans. Det är förbjudet, big no-no, att kolla i förväg, på egen hand, innan den andre är med, haha.
  • Läser: Nja… jag är ingen vidare bokläsare. Det är väl mest sådant som har med jobbet och hästarna att göra, i så fall.
  • Favorithäst: Den som har haft absolut störst betydelse för oss är Global Badman. Att vi fick honom till oss, och att han började gå så fantastiskt bra tidigt i Daniels karriär, har gett hästen en speciell plats i ens hjärta. Global Badman får starta på nu, så länge han verkar trivas med det. Men vi kommer alltid att se till så att han har det riktigt bra, även efter att han slutat tävla. Det är i och för sig ingen jätteenkel individ, utan ett energiknippe, som kan få för sig att sätta sig på tvären. Men det som han har gjort på banan väger utan minsta tvekan upp det!
  • Drömresmål: Hm… jag tycker om att åka till större städer, och se på saker, besöka kända platser och så. Det är definitivt ingenting för Daniel! Han vill absolut inte åka och titta på någon gammal kyrka eller nåt i den stilen. Under de här 14 åren som vi har hängt ihop, så har vi aldrig varit på någon traditionell semesterresa tillsammans. Det har inte ens varit i närheten. Daniel reser ju en hel del ändå, i jobbet, med hästarna – och ibland hänger jag med där. Några gånger emellanåt åker jag iväg på mer vanliga turistresor också. Men då är det på egen hand, med kompisar (stort skratt)!
  • Intressen: Njae… Det är ju inte så att jag brukar sticka ut och spela golf, precis. Jag låter väl kanske tråkig nu då, men det här med hästarna har alltid tagit så stor plats och tid och ekonomi i min tillvaro, i hela mitt liv egentligen, så, ja… det är väl så att det mesta, eller nästan allting, snurrar runt det. Det är så jag trivs med att ha det. Förut pluggade jag på universitetet, och efter det arbetade jag mer civilt, med ekonomikontroll och revisioner – men nuförtiden är hästarna och gården här även själva kärnan i mitt jobb.

Men du, Anna, psst – en liten fråga, bara, till sist, oss emellan: Daniel själv säger ofta i intervjuer och annat att han absolut inte har några andra intressen i livet än trav. Stämmer det verkligen?

– Han åker aldrig in på hockey eller något sådant, om du menar så.

Resor?

– Bara med jobbet. När han kommer hem från dem, vill han ingenstans.

Krogrundor?

– Nej.

Bio?

– Nja, jo… där finns det väl någonting annat som han nog gillar lite, i alla fall. Film tycker han är okej. Helst hemma, på Netflix. Men någon gång då och då åker vi ändå in till stan och går på bio också!

ANNONS

Ämnen i artikeln



Så jobbar Travronden med journalistik

Uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor på vår information och att vara på plats där det händer. Vi följer de Pressetiska reglerna och vår nyhetsjournalistik ska präglas av trovärdighet och opartiskhet.