Hans Owe Sundberg slutar vid årsskiftet

I onsdags tog Selected News sin åttonde seger i Hans-Owe Sundbergs regi. Det kan också ha varit den sista. Snart får han och en annan av Solvallas profilhästar, treåriga Great Skills, nya tränare.

Sundberg ska nämligen sluta.

– Det är dags. Jag är så pass gammal, säger Sundberg som fyller 72 i februari.

– Kroppen börjar säga ifrån. Jag har ont i axlarna, men är ändå förhållandevis frisk. Jag har sett många kollegor som hållit på tills de gått krökta med värk överallt. Jag hoppas att slippa det.

Du har 17 hästar i träning i dag – har du haft tankar på att fortsätta med ett mindre antal?

– Jag har dividerat fram och tillbaka, men tycker att jag hamnar i samma sits ändå. Man måste ändå engagera sig till 100 procent.

I fjol körde Sundbergs stall in över tre miljoner kronor på blott 159 starter och i år har det blivit 1,7 miljoner på 96. Starka siffror som snarare förenklat än försvårat beslutet, säger han.

– Hästägarna har varit fantastiska genom åren och inte minst nu. Jag har fått allt större förtroende och hästar med superstam och då känns bättre att sluta innan det är för sent. Om du förstår vad jag menar. När kroppen är slut dalar det för hästarna också. Det känns bra att sluta medan folk fortfarande vill ha hästar hos mig. Tvärtom hade inte varit roligt.

Sundberg inledde sin karriär som 14-åring i Bengt Nilssons stall i Örebro. 20 år gammal blev han privattränare åt Stall Rondo och ett par år senare tog han ut proffslicens.

– Jag följde med min bror Per till stallet redan som nioåring. Jag älskade hästarna och sedan fanns det aldrig något annat. Skolan kom i tredje, fjärde eller femte hand, säger Sundberg och skrattar.

– Det var fantastiskt redan från början hos Bengt Nilsson. Sedan var jag hos P-O Gustafsson, Håkan Wallner och Berndt Lindstedt samt hos min bror och Sven Landin innan jag blev egen tränare.

Från tiden hos brodern hämtar Sundberg sitt bästa minne i karriären. Segern med Royal Scott i Skandinaviskt Grand Prix på Jarlsberg.

– Det var det största treåringsloppet i Norden efter Kriteriet. Stämningen och min ringa ålder gjorde att det var en speciell känsla som for genom kroppen. Den segern sitter djupast, men jag måste också nämna ett vanligt uppsamlingslopp i Eskilstuna, säger han och fortsätter:

– Det var på 1970-talet åt en amatör från Västerås som hade haft hästar i 15 år men aldrig någon som vunnit. Efter loppet rann tårarna på honom så att jag nästan blev orolig för om han skulle få hjärtslag. Sådant är lika roligt som att vinna ett stort lopp. Då har kusk, tränare och ägare oftast förväntningar men den mannen hade slutat hoppas.

Han trodde aldrig att han skulle få uppleva en seger.

Minns du namnen?

– Absolut. Hästen hette Blue Mountain Lena och han Berndt Bergvall.

Vilken är den största besvikelsen?

– Visst har jag varit besviken över att hästar inte hållit ihop, men sådan är branschen. Man måste lägga besvikelserna bakom sig. Det lärde jag mig ganska fort. Vi förlorade vår yngsta grabb och när man varit med om något sådant glömmer man allt annat.

Ångrar du något som du gjorde eller inte gjorde som tränare?

– Nej. Jag var med när travet stod väldigt lågt i kurs och fick uppleva när allt blev bättre. Jag har lärt känna äldre profiler och sett nya komma fram nu när jag själv blivit gammal. Mycket vill ha mer, men jag är väldigt nöjd.

Hur tycker du att svensk travsport mår i dag?

– Hästarna och själva sporten har hamnat i skymundan av massa sjabbel. Det är tråkigt. Sedan tror jag inte att vi får igen publiken i någon större utsträckning. Tv-utbudet är för bra. Det får vi leva med och hoppas att de stora dagarna fortfarande lockar folk.

Du har kallat Great Skills för den bästa häst som du någonsin tränat – hur känns det att sluta innan hon gör det?

– Tråkigt så klart. Det blir tråkigt att lämna alla hästar men hon är så underbar som individ. Jag håller tummarna för att hon håller sig frisk. Då blir hon en elithäst. Det är jag fullständigt övertygad om. Hon är den största talang jag har haft och det ska bli roligt att följa henne.

Vad kommer du att sakna mest när du slutat som tränare?

– Bra fråga. Det får vi se. Först ska jag och min fru landa och känna hur det känns. Sedan får vi se om det blir någon abstinens och efter vad.

– Vi har aldrig haft semester mer än 16 dagar i sträck men i mitten av januari ska vi resa bort i en månad. Först ska vi vara sociala med familj och släkt, sedan åker vi till värmen.

Vart bär det av?

– Till Kanarieöarna. Vi har varit där en hel del och det känns skönt. Åker vi till ett nytt ställe kanske vi inte trivs och det vore inte bra nu när vi ska vara borta så länge för första gången. Därför satsar vi på ett säkert kort.