6 frågor till...Moa Bylund och Emma Nordström

1) Hur ser er vardag ut hemma? 

– Han tränar oftast två gånger i veckan och sedan går han kanske ett motionspass däremellan. Jag brukar köra honom (Borups Victory), och sedan tar Daniel och känner på honom i intervallerna ibland. 

– Jag börjar jobba mellan halv sex och sex på morgonen. Då kommer jag dit och släpper ut mina hästar och mockar. Vi brukar köra första turen vid klockan 8 så då gör man klart allt man hinner i stallet innan det är dags för att köra. På måndagar och fredagar brukar vi köra fyra turer. De går klockan 8, 10, 12 och 14. Då har man lite tid mellan turerna att plocka in hästarna och fixa med annat om man vill. När vi har kört klart är det fix med hästarna på eftermiddagen. 

2) När det bara är ni två – vad skulle du säga att ni gör mest då? 

– Det blir mest mys i stallet. Massera och mysa lite. Sedan brukar vi vara ute och rida emellanåt när det finns tid. Det tycker han är mysigt. Vi är ute på skritturer i skogen och då får han strosa runt lite. Han tycker att det är extra roligt om han har någon annan kompis med sig. 

3) Vad tror du att det är som gör Borups Victory så speciell?

– Det är väl allt med honom. Hans exteriör gör att han är så bra och även hur han är i sin personlighet. Han är så lugn i allting. Det är inga problem att resa med honom. Han stressar aldrig upp sig över något. Han sparar på krafterna och bara infinner sig i allt. 

4) Hur är det att ta hand om en sådan stjärnhäst? 

– Det är klart att det blir väldigt mycket uppmärksammat kring en så bra häst. Det är väldigt kul att vara med och ta hand om en så bra häst, det trodde man kanske inte att man skulle få göra.

5) Finns det några egenheter han har som vi inte ser på tävlingsbanan? 

– Han ligger och sover mycket och chillar. Det gör han till och med när vi är i väg på väg på trav. När vi varit iväg och rest går han gärna och lägger sig en sväng i boxen och sover en stund under dagen fram och tillbaka. Det är en bra egenskap att vila upp sig. 

6) Borups Victory var tvåa i Elitloppet – hur var den dagen för dig? 

– Den dagen var jag väldigt nervös. Jag har aldrig varit med om ett så stort lopp tidigare, inte ens i närheten. Det var väldigt häftigt och så kul. Jag är väldigt glad att vi fick chansen att vara med och att det gick så bra var också så roligt. 

– Det var väldigt mycket känslor den dagen, jag har nog aldrig gråtit så mycket i hela mitt liv som jag gjorde den då. Det gick inte att kontrollera. Jag är så tacksam över att jag får ha hand om honom och det har gått så bra. 

1) Hur ser er vardag ut hemma? 

– Han går på sin lösdrift dygnet runt. Vi bor ju på gården och hans hage är närmast vårt hus, precis intill vårt sovrum. Han är det sista jag ser på kvällen när jag går och lägger mig och det första jag ser på morgonen när jag drar upp rullgardinen. 

– Sen tränar han på i veckorna. Då tränas han som vilken annan häst som helst egentligen. Två dagar i veckan är det hårdare jobb och sen är det massage och fix emellan. Det är klart att man har lite extra koll på honom eftersom att han är där han är i rang, annars sköter man om honom som de andra hästarna. 

2) Finns det något som är extra viktigt att ha med er när ni åker på trav? 

– Frågar du honom skulle det i så fall vara mat och morötter. Det är viktigt att ha med sig. Det är väldigt tacksamt som hästskötare att hästarna kan äta och dricka när de är iväg och reser så mycket som de här gör. 

– För övrigt kommer jag inte på något annat men hans packning är lite speciell eftersom att jag nästan bara har egna saker till honom. Han har egen sele, egen vagn och så vidare. Han har sina egna prylar och de måste med. 

3) Vad tror du att det är som gör Önas Prince så speciell?

– Det är väl att han har få svagheter. Att han är så mentalt trygg och stark som han är. Det finns någon innanför pannbenet, lite extra intelligens, tycker jag som har hållit på med det här ett tag. 

– De här hästarna som är på den här nivån får inte ha några svagheter egentligen. Då kommer de inte dit de är. De har fysik som är lite bättre än andra och de har också en mentalitet som är lite värre än alla andra. Det är därför de är där de är. Hästarna som är i toppen har få svagheter. 

4) Hur är det att ta hand om en sådan stjärnhäst? 

– Det är väl olika från person till person men som jag funkar kan jag känna en ganska stor press. När det går bra känns det mer som att man är lättad. Den där direkta glädjen kan vara svår att få fram direkt för att man bara känner sig lättad över att det har gått bra och som man själv – och alla andra förväntat sig. 

– Jag kan tycka att det är lite jobbigt att stå i rampljuset ibland. Samtidigt hade motsatsen inte varit så kul heller, att spela i gärdsgårdsserien och aldrig få vara med om det där. Man ska nog inte klaga men det kan vara lite press också att vara uppe på toppen. 

5) Finns det några egenheter han har som vi inte ser på tävlingsbanan?

– Jag nämnde innan att han gillar morötter. Så fort han ser någon prassla med någon påse –  eller att du har något orangefärgat i handen – så sträcker han ut sitt ena framben framför sig och tigger. Det ser man kanske inte på tävlingsbanan. 

– Han är så himla smart den här hästen så det är många grejer jag läser av på honom som andra kanske inte tänker på. Men just att han visar när han vill ha någonting –  det är då sträcker ut sitt ena framben rakt framför sig. 

6) Önas Prince första avkommor är födda 2023 – ser du några likheter i dem? 

– Vissa av dem är ganska lik honom. Det som är gemensamt med alla jag har sett tror jag är att de har väldigt långa ben. Per pratade med någon om att de ser ut som spindlar, det har väldigt långa ben. Och de flesta har något vitt i huvudet, en stjärna eller bläs, och många har två vita kotor. Vi har en ettåring och två föl i år efter honom som är våra egna. Det ska bli spännande att få sätta igång med dem och se hur de är.