Så ska hästsportens prispengar räddas
Arbetet kring ägandet av ATG, pågår för fullt mellan Svensk Travsport och Svensk Galopp. Målet är att se till så ATG kan genomföra koncernbidrag – vilket inte är möjligt med dagens ägarförhållanden då det krävs att Svensk Galopp äger mindre än de tio procent de äger i dag.
Tidigare under onsdagen kommenterade ATG:s ekonomichef Lotta Nilsson Viitala bolagets delårsrapport. Hon berättade där att hon inte var orolig för den finansiella biten när det kommer till prispengar och medel till ägarna i framtiden. Det hela handlar om hur ägarsituationen ser ut i ATG. I nuläget äger Svensk Travsport 90 procent och Svensk Galopp 10 procent. Från och med årsskiftet går ATG från att betala 35 procent i lotteriskatt, till att betala 18 procents spelskatt och 21 procents bolagsskatt. En skattelättnad – om Svensk Galopp kan tänka sig att sälja en aktie till Svensk Travsport.
Enligt skattelagsstiftningen måste dotterföretag inom koncernen som kan lämna och mottaga avdragsgilla och skattepliktiga koncernbidrag ägas till mer än 90 procent av andelarna av moderföretaget. I dagsläget får alltså ATG inte dela ut koncernbidrag till Svensk Travsport. Ett koncernbidrag som ligger före beräkning av bolagsskatt.
"Avgörande för att få så bra förutsättningar som möjligt"
Frågan om aktiefrågan har varit under arbete en längre tid. Och precis som ATG tar Svensk Travsport och Svensk Galopp frågan på allvar.
– Den är ju viktig ur perspektivet Svensk Travsports och Svensk Galopps likviditet och finansiering i framtiden. Den är avgörande för att få så bra förutsättningar som möjligt, säger Svensk Travsports vd Ulf Hörnberg.
För Svensk Travsports del handlar det till stor del om att få Svensk Galopp att acceptera att sälja en aktie, vilket skulle innebära att de blir av med de skydd som finns för minoritetsägare som äger minst 10 procent. Minoritetsskyddet ska däremot säkras upp genom avtal parterna emellan.
– Galoppen har sin stämma på söndag, så just nu ligger frågan i Svensk Galopps fullmäktiges händer att diskutera och komma fram till vilken väg de vill gå. Om de får en förutsättning att gå vidare, så återstår att skriva ett aktieägaravtal mellan Svensk Travsport och Svensk Galopp om alla förutsättningar runt en sådan här affär. Det återstår några steg, men det är klart det är väldigt viktigt att de får fullmäktiges stöd i frågan, säger Hörnberg och fortsätter.
– Frågan är ju minst lika avgörande för galoppens del som för oss, då det handlar om hur de ska kunna få medel genom ATG och så att säga skapa både likviditet och så mycket resurser som möjligt till sporten. Så jag vill påstå att den är än viktigare för galoppen än travet utifrån de ägarandelar och de rättigheter och möjligheter aktiebolagslagen ger. Sedan reglerar man ju minoritetsintressen och olika delar i ett aktieägaravtal så att man inte hamnar snett på det och sådana förslag finns för diskussion just nu, så vi för en parallell diskussion med styrelsen i galoppen om att komma i mål med det hela.
Och diskussionen, den menar styrelsen i Svensk Galopp går...sådär.
– Vi har lämnat över ett avtal till travet, där vi tagit höjd för att inte riskera något om vi skulle lämna över en aktie till travet, alltså att vi då endast har 9,99 procent kvar. Så länge ST skriver på avtalet, så gäller det ju som vilket annat. Där står det bland annat att vi ska ha samma rätt som om vi hade haft tio procent, så kallad minoritetsrätt. Vi ska även ha rätt att ta tillbaka vår aktie när vi vill. Vi får se vad travet säger, men de verkar inte så pigga på att skriva på det avtalet, säger Roland Johansson, styrelseledamot i Svensk Galopp.
Svensk Galopp ställer krav
En anledning kan vara de krav som Svensk Galopp ställt för att gå med på det hela.
– Vi vill synas mer, att en del av ATG:s marknadsföringspengar läggs på galopp, vi vill ha tillbaka det som tidigare hette lördagskomb, där det rids ett galopplopp under lördagssändningen i tv. Lägg därtill ett par Grand Slam-omgångar till. Man ska veta att galoppen har inte haft någon möjlighet att påverka mer än att vi fått pengar, vår egen utveckling har vi fått stå tillbaka kring.
Ulf Hörnberg, är desto mer tystlåten när det kommer till avtalsbiten och eventuella överenskommelser.
– Då får man ju fundera på hur man ska reglera det på ett så bra sätt som möjligt. Egentligen vill jag inte prata så mycket om det hela, men jag kan säga som så mycket att det är oerhört viktigt för båda sporterna, säger Hörnberg och fortsätter.
– Det här är ju ett sätt att skapa bästa möjliga förutsättningar för sporterna, både när det kommer till hur mycket medel som kan betalas tillbaka till sporterna, dels genom avtal med ATG och andra kunder men även genom utdelning till ägarna. Det är ingen tvekan om det att om vi inte får till det hela, då har vi en betydligt svårare situation att hantera inför nästa år. Då måste vi titta på hur stor totalen blir, och sedan se hur det här påverkar både travet och galoppen. Det är inget snack om att det är en win-win för båda parter att få igenom detta.
Att det är en vinstaffär även för Svensk Galopp står klart, löser man aktiefrågan innebär det en halv miljard kronor säkrad till hästsporten, men det innebär inte att man ger sig "utan viss strid".
– Vi kommer givetvis tjäna på detta från dag ett, men vi har varit i minoritet i alla år, nu sitter vi i en situation där vi för en gångs skull kan ställa lite krav, en situation vi aldrig tidigare suttit i. Vi behöver verkligen komma igång med galoppen igen, det har gått åt fel håll alldeles för länge. Det är en spännande tid, det måste jag säga. Det finns potential i svensk galopp, det är min bestämda uppfattning, vi är definitivt inte någon pålaga. Det är bara att se sig om i världen. Galoppen är det som är stort, i jämförelse med trav. Det hoppas vi också att vi kommer kunna visa och uppnå i framtiden, säger Roland Johansson.
Ämnen i artikeln
Så jobbar Travronden med journalistik
Uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor på vår information och att vara på plats där det händer. Vi följer de Pressetiska reglerna och vår nyhetsjournalistik ska präglas av trovärdighet och opartiskhet.