"Där jag ser min framtid"

Till vardags arbetar Amalia Larsson som ansvarig för travskolan på Skellefteåtravet. Fritiden ägnar hon åt sina tre egna hästar, bland annat segerstaplaren Lill Alfred som vunnit sju av sina nio senaste starter.

På torsdagen blev det känt att Amalia Larsson av Svensk Travsport utsetts till Årets unga förebild. Förbundet skriver att utmärkelsen går till en person "man ser upp till, någon man vet att man kan lita på, någon som är en god ambassadör för det som ligger en varmt om hjärtat och som har framtiden i sina händer".
– Det betyder så klart jättemycket. Jag brukar själv vara med och nominera andra duktiga ungdomar som jag tycker förtjänar utmärkelsen. Jag har varit nominerad någon gång tidigare och bara det har varit roligt. När de ringde och sa att juryn valt mig blev jag jätteöverraskad, säger Amalia Larsson.

Hur beskriver du din vardag?
– Jag jobbar som travskoleansvarig på Skellefteåtravet och brinner verkligen för det. Jag roddar med allt som har med travskolan att göra, men hjälper också till inom det stora travet. När jag kommer hem från jobbet far jag till mina egna hästar. Det är ett jättefint stall där jag hyr in mig och har Lill Alfred, ett russ och en shettis.

Kallblodet Lill Alfred är förvandlingsnumret som Amalia Larsson både äger, tränar och kör i lopp – och hon gör det med stor framgång.
– Vi har kvalat in till Guldtäcket som körs på Dannero i augusti så det är nästa stora mål för honom. Hästen har fått en viloperiod och han ska få lite tid på sig har jag tänkt. Plus att jag måste få ned honom lite i tid innan han ska komma ut och tävla igen. Vi ska vara så väl förberedda inför Guldtäcket som vi bara kan. Det kommer bli väldigt tufft, men det är jättekul att bara få vara med där.

Hur kommer det sig att ni vunnit så mycket ihop tror du?
– Bra fråga. Jag vet faktiskt inte. Jag har verkligen försökt varit noga med honom och lagt ned mycket tid och kärlek. Han har ridtränats mycket och det verkar vara bra för honom. Sedan är han jättepositiv till träning överlag. Jag själv var ganska osäker i början när jag började köra stor häst, men jag känner att även jag vuxit in i kläderna. Det är ett helt annat tänk att köra stor häst mot att köra ponnytrav, säger Amalia Larsson och fortsätter:

– Jag minns att jag började känna i lopp att vad är det som säger att vi inte kan vara med där framme i loppen? Varför ska vi lägga oss någonstans i mitten eller sist och bara följa med? Och det har ju gått bra. Jag började lägga upp mål med träningen av honom och även om jag vill göra mitt eget har jag inga problem att ta emot hjälp, tips eller råd av andra. Det är jättekul att det gått så bra, säger hon.

Med sju segrar på den nio senaste starterna kan man enkelt tro att karriären varit spikrak för Lill Alfred, men det är inte hela sanningen.
– Ingen trodde riktigt på honom från början. Han har inte den bästa stammen och han klarade inte ens kvalet som treåring när jag körde honom. Jag kommer ihåg att jag sa till någon som frågade att: "Det går inte så fort, men vi kommer att komma dit snart..." och det är kul att kunna tänka tillbaka på det nu i efterhand. Men jag kan inte riktigt säga vad det är som gör att det började gå bra. Det är många bäckar små skulle jag säga. Han har alltid varit otroligt fin att jobba med och jag gillar hans personlighet. Vi klickade verkligen direkt.

Vad drömmer du om på längre sikt för egen del?
– Jag har alltid tänkt hålla på med mina egna hästar på hobbynivå. Någon har frågat om jag inte ska skaffa fler stora hästar när det gått bra med Alfred, men jag vill hellre ha få hästar och känna att jag har tillräckligt med tid för dem. När jag är klar med ponnyerna så kan jag absolut tänka mig att ha fler stora hästar. Jag gillar mitt jobb som travskoleansvarig och det är där jag ser min framtid. Det är något jag kan jobba med länge fram över.

Vad tycker du är viktigt att tänka på för att travsporten ska lyckas rekrytera nya intresserade?
– Jag brukar tänka att alla kan bidra. Att alla kan göra någonting för att hjälpa travsporten framåt. Vill några av ungdomarna på travskolan komma och se på och hålla på med mina hästar på fritiden får de göra det. Travsporten är stor, men det finns fortfarande många som inte upptäckt den ännu. Sedan tycker jag att det kan vara lite för mycket negativa skriverier om travet. Visst att det finns saker som kan bli bättre, men fler behöver få in ett positivt tänk. Om folk bara pratar negativt om sporten kommer vi bara att stå och stampa. Det är ingenting som ser bra ut utåt.

Du var med som framtidsnamn på Travrondens mäktigaste lista i samband med internationella kvinnodagen, hur ser du på det?
– Det var jätteroligt. Särskilt att ens eget namn nämndes med många som åstadkommit så mycket. Det var jättekul, såklart. Att någon annan tror på mig. Det pushar en att vilja kämpa vidare ännu mer.