När världen förändras följer Travronden med

Silicon Valley ligger i Santa Clara i San Francisco Bay Area utanför Kalifornien. Det är teknikens eget Mekka. De insatta kallar det kort och gott för Dödsdalen. Det var där Apples dåvarande vd, Steve Jobs, klev upp på scenen den 9 januari 2007. Vad han hade att säga skulle förändra världen som vi känner den.

– Det här är en dag som jag sett fram emot i två och ett halvt år, inledde han sin presentation med. Då och då kommer det en revolutionerande produkt som förändrar allt.

I fickan hade han en manick som var 4,5 tum lång och 2,4 tum bred med högupplöst pekskärm och vägde exakt 135 gram.

Det var en Iphone – en smart telefon som inte ens var den första i sitt slag och som fick svidande kritik för bristfälligt ljud, klumpig estetik och alltför banbrytande manér.

Ericssons ingenjörer kallade det ”en skittelefon” i ett internt memo. Nokia fnyste åt den. Tolv år senare skrattar ingen. Ännu färre tvivlar på den digitala utvecklingen och alla de fundamentala samhällsförändringar som den driver med sig. Med ny teknik stöps världen om fullständigt. Brevlådor ersätts av mejlkorgar. Chattar är vanligare än telefonsamtal. Virtuella hästar blir spelobjekt. Kylskåp kan kommunicera. Högtalare kan prata. Sjukdomsdiagnoser görs på nätet. Självkörande bilar testas på vägarna.

Det är ett virrvarr av genialitet i rörelse.

Ingen bransch står opåverkad och en av de värst ansatta branscherna i dag är tidningsvärldens som står inför strukturell brandskattning.

Mitt i detta finns din travtidning, som länge gått emot strömmen, men som oundvikligen dras längre in i mediesfärens onda spiral.

Vad är det som händer?

Detta är bakgrunden till att Travronden 2020 – nästan 88 år efter att den såg dagens ljus – gör sin mest kraftfulla redaktionella satsning och omställning någonsin. Till syvende och sist handlar det om en enda sak: Att överleva i en ny tid.

MOBILT ÄTER VÄRLDEN

Det har gått några år sedan Steve Jobs legendariska tal svepte som en perfekt storm över världen.

Få är de som inte förhäxats av de rektangulära apparaterna som ägs av 92 procent av svenska befolkningen.

– För tio år sedan fanns inte smartphones, i dag äter de allt mer av vår tid. Det är den snabbaste omläggningen av beteende som skett i mänsklighetens historia, säger författaren Anders Hansen som skrivit boken ”Skärmhjärnan”.

Enligt flera större studier tillbringar vi i snitt fyra timmar per dag med våra smarta telefoner. Varken familj eller trav kan konkurrera med den. En majoritet plockar upp den över 100 gånger per dag och vissa har svårt att släppa den ens när de sover. ATG:s liveodds är numera ständigt tillhands.

– Mobilen hackar rakt in i hjärnans belöningssystem. Vi kan ta Facebook och Instagram som exempel. De är oerhört sofistikerat utvecklade för att hacka hjärnan, säger Hansen.

Med mobilen i fickan har plötsligt alla medborgare full tillgång till världen bara genom att ”svepa” över skärmen, något som lett till att den tillbringande tiden med olika medier har ökat lavinartat.

Från ingenstans har playtjänsterna erövrat tv-sofforna, podcasts drivit tillbaka det traditionella radiolyssnandet och filmtjänsterna slukat biotiden. Spotify, Netflix och Youtube ger oss möjligheter som många för 15–20 år inte ens kunde drömma om. Även i travvärlden märks det tydligt att ATG Live ökar i betydelse för varje år och på travronden.se är det i mobilen trafiken ökar mest. I dag kommer över 65 procent av totalt cirka 75 000 veckounika besökare från smarta telefoner. Ökningen i digitiala kanaler spränger alla gränser. Travronden Spel har gått från noll till upp emot 15 000–25 000 unika besökare på mindre än ett år.

– Vi människor har en primitiv instinkt att alltid behöva veta vad som händer runt omkring oss. Det har vi haft sedan urminnes tider. Mobiltelefonerna är en källa av information på global nivå som vi kan använda för att tillfredsställa det primitiva behovet och ständigt hålla oss uppdaterade, säger Patrik Wincent, auktoriserad terapeut, till tidningen Hälsa.

– Tiden när “alla” väntade på att tidningarna skulle komma med nyheterna är förbi, åtminstone i de yngre generationerna.

I snitt lägger vi 374 minuter per dag på traditionella medier. Konkurrensen om människors tid är brutal. Ett medieslag lider mer än andra: dagstidningarna – de långsamma och tryckta utgåvorna som tar dagar från redaktionen till brevlådan börjar falla ur tiden.

Sverige, som av tradition haft ett högt tidningsläsande, sjunker nu för varje år. På bara tre år har konsumtionen av morgontidningar rasat med nära 20 procent och jämfört med millennieskiftet har nyhetsläsandet halverats ned till under 40 procent av befolkning.

Ingen tidning står oberörd. Inte ens Travronden.

En trogen läsare av Travronden mejlade nyligen:

”Tack för en fantastisk tid. Jag har med stor behållning läst och följt Travronden i många år. Papperstidningen var kanske den bästa stunden på veckan förr. Ni gör ett stort arbete och jag vet att ni lägger ned möda och kraft på att skriva om travsporten. Men min tid att sitta ned räcker inte till längre. Tidningarna staplar sig på hög i soffbordet. Därför tackar jag nu för mig och läser er digitalt istället.”

TIDNINGSKRISEN ÄR ÖVER OSS

Tidningar har funnits sedan år 1645, då Ordinari Post Tijdender gavs ut. 1830 följdes den av Aftonbladet medan travintresserade fick vänta till 1932 innan Travronden fann papper.

Med tidningarna kom makten att granskas, svenska folket att upplysas och medborgare fick en samlingsplats för åsiktsutbyten. Snabbt blev lägerelden en demokratisk självklarhet. Med tiden fick tidningarna ökad betydelse och under många år hade journalistiken närmast monopol på det informativa berättandet.

2019 ser mycket annorlunda ut, men många tidningar rullar kvar i gamla hjulspår. Runt oss finns ett fritt överflöd av information och tidningarnas betydelse är inte längre är en självklarhet i hushållen, vilket lett till att över 70 kommuner står utan oberoende nyhetsredaktion. Många stora intresseområde är snart obevakade. Travet hör inte ditt ännu.

Lokaltidningar som Dagbladet och Folket, med över 100 år av traditioner, är begravda. Tidningsjätten Mittmedia med 28 titlar i portföljen såldes för en spottstyver till Bonnier och står inför bilan. Framgångssagan som en gång var störst i världen och värderad till sex miljarder kronor, Metro, finns inte och i veckorna strök tidskrifter som Medievärlden och Veckans Affärer med. Listan kan göras lång.

– Det är ingen som tycker att det är roligt. Men vi lever i föränderliga tider. Man har in i det längsta försökt att hitta en långsiktigt hållbar och lönsam affärsmodell, utan att riktigt nå fram, sa Peter Fellman, affärschef för DI-gruppen om nedläggningarna.

Rapporterna om tidningar som lider ekonomiska nederlag och tvingas till sparpaket duggar tätt runt oss. Hundratals journalister har fått lämna sina jobb och jämfört med 1992 har antalet journalister minskat till hälften. Än är inte faran över.

– Vi kommer nog att få se fler tidningsnedläggningar, sa Ingela Wadbring, förståndare vid Nordicom redan 2015.

Travsporten står inte opåverkad. Lokaltidningarna har sen länge gett upp en seriös travbevakning. Travronden har länge bitit ifrån, men liksom för andra tidningar i Sverige sjunker papperstidningens upplaga och särskilt hårt ansatt är tvådagarstidningen som inrättades på 1990-talet. Förlagsjätten Egmont, som äger V75-Guiden, meddelade nyligen att ett knippe mångårigt fasta tjänster försvinner i ett sparpaket och konsekvenserna är ännu oklara.

Papperstidning blir en hemlevererad lyxvara.

– Vi har många bra digitala spår men det kompenserar ändå inte det tapp som vi ser på upplagor och annonsintäkter i våra tryckta titlar. Det är den krassa verkligheten, säger vd Per Kjellander vd på Egmont Publishing.

Samtidigt kom beskedet att Sulkysport ger upp sin papperstidning vid årsskiftet.

– Kundernas läsintresse förändras allt mer till den digitala produkten. Betydande distributionsproblem hos Postnord har bidragit till vårt beslut att från årsskiftet lägga ner vår tryckta veckotidning, skrev tidningens styrelse.

Förre TV4-direktören Jan Scherman, som i vintras var på besök på TR Media, skrev inför valet om det utbredande hotet mot demokratin.

”Tidningsdöden blir som ett oundvikligt naturfenomen. Papper digitaliseras och det kallas för strukturomvandling, där döden är en del av förändringen. Några få blir kvar. Oåterkalleligt.”

Det är minsann inga lätta tider som råder.

VEM SKA BETALA?

Den stora knäckfrågan i mediebranschen är lika konkret som svårlöst: Hur ska tidningarna finansiera sin journalistik när allt färre läser papperstidningar och pengarna som dras in på nätet inte växer tillräckligt snabbt eller blir tillräckligt stora?

För även om hushållens medieutgifter ökat drastiskt på senare år har dagstidningarna det allt svårare att hävda sin existens. 2010 uppgav 64 procent i åldern 9–79 år att de har tillgång till en dagstidning. Snart tio år senare har siffran rasat till hälften. Framförallt är det antalet papperstidningsprenumerationer som sjunker och mindre än var femte 26–35-åring uppger sig i dag ha tillgång till en prenumeration.

”Jag får så mycket gratis överallt att jag får svårare och svårare att förstå varför jag ska betala."

Så skrev läsaren Anders Ottosson, som köper Travronden Digital, nyligen i Travronden Opinion.

Den stora minskningen kommer först och främst från pappersdelen, där kärntruppen, det vill säga de äldre (reds. anm. pensionärer), i allt större utsträckning överger tidningar. Någon fördjupad analys vad som driver trenden finns inte. På Travronden kan vi se flera skäl till flykten. Det skäl som oftast anförs, förutom utdelningsproblem, är att det blivit för dyrt. Pensionen räcker inte längre till för många. I takt med att färre och färre väljer att prenumerera på papperstidningen, med dess dyra tryck och distribution, ökar priset – och kraven – från dem som älskar sin tidning. Räddningsplankan blir digitala alternativ.

– Det blir en svårartad spiral som är särskilt svår för mindre aktörer att axla, menar Ingela Wadbring.

En tidning som går mot strömmen och på allvar lyckats få ökad tillväxt är Dagens Nyheter. En lyckad digital satsning på kvalificerad, kvalitativ journalistik ger resultat.

– Antalet prenumeranter växer, säger DN:s chefredaktör Peter Wolodarski. Vi ser det som ett kvitto på att vår journalistik är mycket uppskattad och efterfrågad.

Travronden är också under god tillväxt. Samtidigt som antalet pappersprenumeranter sjunker närmar sig den digitala skaran nu 5 000 betalande kunder, vilket gör att den totala mängden prenumeranter inte längre minskar på samma vis.

”Vår ambition att skapa meningsfullhet för travintresserade. Vi vill att ni ska känna att er tid med Travronden väl använd. Den som läser oss ska ’veta mer’ och ’få vägvinnande information’. Bevisligen verkar ni uppskatta vad vi gör”, skrev jag nyligen.

NÄR LÄSARNA TAR MAKTEN

”Den digitala revolutionen är inte bara en teknologisk förändring. Det är ett maktskifte. Den öppna webben ger oss en enorm demokratisk plats, till och med större än de gamla grekiska torgen”.

Så sa Katharine Viner, chefredaktör för Guardian, för några år sedan och pekade på internets framväxt.

Enligt henne handlar inte digitalt om att ”lägga ut en story på nätet”, utan om relationen mellan medier och dess läsare. I dag konsumeras bara det som känns relevant och intressant för mottagaren, resten lämnas åt kråkorna. I detta fria och öppna informationsflöde sprids lätt påståenden som fakta och villfarelser som sanningar. Där spelar journalistiken en nödvändig roll som granskare, upplysare och nyhetsförmedlare – särskilt av det som någon, någonstans, inte vill ska berättas. Journalistens uppgift är inte enbart att göra information tillgängligt utan också att nå ut och ge perspektiv.

– Vi är inte längre ”de allvetande” och ”de allseende”. Vi levererar inte längre ord som mottagare passivt tar in. Digitalt har förändrat världen som vi känner den. I dag kan alla delta och i många fall kommer dina läsare att veta mer och kanske till och med bättre än dig. Det är det som styr, säger Viner.

På Travronden har vi genomfört ett stort antal kundundersökningar de senaste åren för att fånga upp åsikter och tankar om produkten. Tiotusentals har valt att medverka. Vägen framåt är delvis driven av samhällets snabba utveckling, men också av vad du som kund tycker om våra produkter.

Travronden jobbar för dig.

– Som journalist har du en förmåga att nosa upp en story; känna när någonting inte står rätt till, när något viktigt göms undan. I din roll som nyhetsförmedlare ska du ta fram fakta, ställa de svåra frågorna, lyssna på vittnen och få det du får veta bekräftat. Det är ingen enkel uppgift, men en väl så viktig och något att stå upp för, säger Viner.

Åtta av tio läsare hyser stort förtroende för Travronden, enligt egna marknadsundersökningen Travronden Opinion 2019:1.

– Vi är privilegierade som får leva i en tid där vi kan använda så många nya teknologier och vår publik för att förändra. För journalistiken handlar det om att ta ansvar för världen som vi vill leva i, för anhängare av tidning om att stötta det arbetet.

NÄR ”POSTIS” SLUTAR KOMMA

Hur når vi då ut? Det har knappast undgått någon att Sveriges distributörer går igenom en existentiell kris. I takt med att brevvolymerna dramatiskt fallit har statliga Postnord tvingats dra i nödbromsen gång på gång. Den 1 januari 2018 släpptes kravet om övernattbefodran till tvådagarsbefordran samtidigt som man tilläts höja priserna för många aktörer med skyhöga procent, något som kostar Travronden, och därmed dig, sexsiffriga belopp på sista raden. Nu flaggar ledningen i postjätten för ytterligare höjningar på över tio procent samtidigt som brevbärarna kan sluta komma varje vardag. Enligt Expressen är en omläggning av postgången att vänta före 2022.

– På sikt kommer det inte att vara möjligt att dela ut varje dag, det kommer vi förlora pengar på, säger Postnords vd Håkan Ericsson till Dina Pengar.

Som en direkt följd av krisen har kvaliteten på utdelningen av post och tidningar försämrats i flera år i följd. Antalet rapporter om utebliven tidning – oavsett MTD, Morgontidig Distribution, eller Postnord – har ökat drastiskt på Travronden på senare år. Det enskilt starkaste skälet till uppsägning är i dag problem med distributionen.

”Jag är helt förtvivlad. Postnord misslyckas med att dela ut min tidning mer än hälften av gångerna. Hur är det möjligt?”, skrev Sven-Olof till mig för ett tag sedan.

För tidskrifter som Travronden, som ges ut två gånger i veckan och företrädelsevis på landsbygden, är nyheter om kraftigt höjda priser och minskad utdelning dråpslag i kampen om kunna ge ut en papperstidning på sikt.

”Att förändringarna riskerar att få stora konsekvenser för tidningarnas upplagor är ingen vild gissning”, skriver Medievärlden Insikt.

Så här skrev Travronden förra hösten:

”Förr utgjorde postutdelningen ryggraden i det svenska samhället. ”Postis” var en person man kunde lita på. Posten ansågs vara en försörjare och hjälpande hand för landsbygden (cirka 800 000 hushåll), en grundförutsättning för en väl fungerande marknadsekonomi. I dag är det precis tvärtom. Situationen närmar sig en smärre katastrof.”

Än i dag finns få tecken på att utdelningskrisen för Sveriges tidningsprenumeranter närmar sig sitt slut.

– Vi gick kanske lite för fort fram för ett par år sedan och fick då sämre kvalitet. I dag har vi inte allmänhetens förtroende. Vi har en dålig image. Så länge mottagaren inte känner att man får rätt service så är vi inte nöjda, säger Håkan Ericsson.

TRYCKPRISEXPLOSIONEN SOM KOSTAR DIG

För många produkter finns en inneboende logik om att produktionskostnaderna sjunker med tiden. En hårddisk kostar väsentligt mindre i dag än för tio år sedan. Samma med ett datachip i en tv. Eller en algoritm som ersätter manuellt arbete.

Men för tryckta tidningar gäller inte det. De blir bara dyrare och dyrare att göra.

För en alldaglig svensk tidning är distribution, tryck- och papperskostnader de tyngsta kostnadsposterna och det starkaste vägande skälet till att priserna på pappersprenumerationer höjs. Inte sällan står de för nära hälften av budgeten.

Sedan den förra krisen 2009 har det genomsnittliga priset på papper skenat. Från januari 2017 till idag är prishöjningen 31 procent, enligt Riksbanken. Förra året drabbades Travronden av en prisökning på långt över en halv miljon kronor, vilket tvingade tidningen att byta papper för att undvika dramatiska och oväntade höjningar av prenumerationspriser.

Branschkännare flaggar nu för att det kommer mer till följd av minskad efterfrågan och sänkt produktion av tidningspapper.

– Det är inte en fråga i fall priserna ska upp, utan om hur mycket, säger en marknadsaktör till nyhetsbrevet PPI Europe.

DET ÄR KÖPARNAS MARKNAD

Det historiskt geniala annonsmodellen – som bekostat korrespondenter, grävande reportrar och gedigna redaktioner i årtionden – har krackelerat. I dag håller reklamköpen i papperstidningar på att förtvina. På bara några få år har Sveriges dagstidningar förlorat en mycket stor del av sina annonsintäkter från den tryckta papperstidningen.

I takt med att den digitala annonsmarknaden blivit mer gränslös och nya aktörer som Facebook och Google stormat in på den digitala arenan samtidigt som varumärken och influencers, med enorma räckviddstal, vunnit mark har dagstidningar utmanats i sin linda.

Under 2018 investerades 15 miljarder kronor i olika medier, men pengarna gick inte till tidningar som – enligt Mediebyråbarometern – tappade 14 procent, vilket motsvarar 256 miljoner kronor. Den trenden har eskalerat under 2019 och enligt Sveriges mediebyråer finns oroande förtecken på en ihållande negativ trend för dagspress, fackpress samt populärpress – där print rasat med skrämmande mellan 25 och 40 procent jämfört med föregående år.

– Printkategorierna minskar kraftigt. Den långvariga nedgången i medieköp kan vara en tidig varningssignal om svagare konjunktur, säger Jochum Forsell, dåvarande vice vd på Sveriges mediebyråer.

Travronden krigar mot strömmen och gör ett, för branschen, starkt annonsår. Jämfört med 2018 har annonsintäkterna ökat med nära tio procent, vilket till stora delar kan kopplas till en dedikerad säljorganisation och den omreglerade spelmarknaden.

Detta trots att tidningen medvetet sagt nej till kasino- och pokerannonser samt tagit ett utökat spelansvar.

Den enskilt största köparen av reklam i Travronden är fortsatt hästsportens eget spelbolag, ATG, som investerar några miljoner för att synas på premiumytor i olika kanaler. Samtidigt ökar intresset från andra licensierade aktörer som Svenska Spel, Coolbet och Legolas. Med minskad konkurrens växer Travrondens potential.

– Fler upptäcker fördelarna med att exponera sig för de 125 000 trav- och spelintresserade personer som nås via tidningens produkter varje vecka. Som nischad produkt med en tydlig målgrupp ser vi, trots varningssignalerna, ljust på framtiden, säger Markus Jalsborn, annonschef på Travronden.

BUTIKSDÖDEN BREDER UT SIG

En gång tiden var spelbutikerna en uppskattad samlingsplats för spelintresserade. Många gick till den lokala tidningskiosken för att ta en kopp kaffe, smygbläddra i Travronden och kanske lösa svåraste gåtan inför V75. I dag ekar många spelbutiker tomma och den engagerade och kunniga personalen har i många fall ersatts av mindre kunniga kundtjänster på ICA Maxi eller Coop Extra.

– Det är inte samma drag längre. Inte ens gubbarna, för de var ju ofta det, kommer hit och hänger på lördagarna. Istället handlar det mest om att slussa ut paket. ATG verkar inte heller ha samma intresse för oss längre när så många väljer att spela i mobilen. Jag kör ett år till, sen får det nog vara, säger en spelbutiksföreståndare i Huddinge som vill vara anonym.

För Travronden har försäljningen av lösnummer i butik minskat kraftigt de senaste åren. Som mest såldes det under glansdagarna över 8 000 exemplar per vecka. Numera är affären mer utarmad. V75-Guiden verkar inte mer förskonade.

Placeringarna i spelbutikerna har försämrats och inte sällan hamnar tidningarna utanför spelsektionens synfält. I dagligvaruhandeln har tidningshyllorna skyfflats åt sidan och antalet frontpositioner i kassalinjen sinar till förmån för de stora tidningsdrakarna och andra produkter som driver mer försäljning.

– Butikerna har inte samma intresse av tidningar längre. Jag får ofta leta efter Travronden. Det är tråkigt, säger Åke Harrysson, mångårig lösnummersköpare.

En snabb spaning i Svensk Handels rapport ”Läget i handeln” visar inga större indikationer på vad som händer med just spelbutiker. Däremot kan man läsa att handeln kommer att tappa 50 000 jobb inom den kommande tioårsperioden och uppemot 11 000 butiker väntas försvinna till 2025, som en direkt följd av det minskade antalet besök i butikerna. I första hand är det e-handel och internationell konkurrens som omvälver marknaden.

– Konkurrensen i handeln är stenhård och marginalerna pressas, säger Johan Davidson, chefsekonom på Svensk Handel.

Ingen vet hur många spelbutiker som överlever.

DE ÄR INGA MILJONER LÄNGRE

En gång i tiden sågs Elitloppet av 36 640 personer på plats. Det var 1995 och året efter duellen mellan Pine Chip och Copiad, något som räknas som ett av de mest hisnande ögonblicken i svensk travhistoria. Sedan dess har mycket hänt.

2010 besöktes de svenska travbanorna av nästan 1,5 miljoner personer. 2019 tyder det mesta på att publiken, trots att viss frisering av siffror verkar försiggå, faller ned under miljonstrecket för första gången på många år.

Färre ser aktiva gråta över framgångar på travovalen. Att banorna har svårt att locka publik i konkurrens med allting annat är uppenbart. En av banorna som gått från nära 100 000 årliga besökare för tio år sedan till drygt hälften 2018 är Axevalla – som står värd för klassiska Stochampionatet (och Trippeltravet).

– Att nå siffrorna man hade för 15 år sen tror jag är jättesvårt. En stor anledning är nog att tv-produkten blivit väldigt bra i dag, sa Roger Moström, vd för Axevalla, till SR i somras.

Travsporten är inte ensam. En av annan folksport som en gång fyllde sina hus och nu lider av fler och fler tomma stolar är SHL. 2017/2018 upplevde hockeyn sitt sämsta publiksnitt på 15 år.

– Vi konkurrerar med tid och prioriteringar och det gäller för oss att skapa så bra runt omkring matcherna så att det är relevant att besöka oss och inte blir ett jippo, sa SHL:s dåvarande vd Jörgen Lindgren – och i dag kan SHL se en ökad tillströmning av publik igen.

Även han är medveten om utmaningarna som uppstår i att få åskådare från skärm till läktare.

– Att behålla publiken är jätteviktigt för oss. Vi behöver fylla på med nya besökare och en ny generation. Hur vi ska tilltala dem? Kanske med bra tv-sändningar.

Överlag verkar Svensk Travsport inte ha någon magisk formel för hur en vikande publiktrend kan brytas. Några positiva tecken skymtades under travsommaren, men på många banor ekar det tomt, något som också märks i antalet tryckta banprogram.

– Vi trycker färre och färre för varje år som går. Det blir en naturlig följd av den digitala utvecklingen och att färre besöker våra banor. Vi utvecklar just nu en digital upplevelse av banprogrammet som ska bli framtidens modell, säger Petri Johansson, affärsområdeschef för Mile Media – som producerar ST:s banprogram sedan flera år tillbaka.

NÄR NÄTKASINON RÄDDAR TRAVSPORTEN

Att intresset runt travsporten minskat stadigt de senaste åren är en illa dold hemlighet. Enligt Orvesto – som regelbundet gör mätningar – uppger dock fortfarande uppemot 1,2 miljoner att de är travintresserade, men den innersta kretsen av fans och kärntrupp krymper. Det är oroväckande eftersom det är samma grupp som driver konsumtionen av travsportsprodukten. Nyrekryteringen sker inte alls i samma utsträckning som förr och en djupdykning i siffror runt travsporten bjuder inte på någon munter läsning. Sedan 2009 har antalet hästar i träning minskat från över 20 000 ned till 15 000. Under samma tid har antalet licenser rasat för varje år och jämfört med för 15 år sedan har det skett en halvering av antalet utövare.

Det enda som är under positiv tillväxt, förutom prispengarna som spilldes upp efter det så kallade Pokalåret, är spelet. Hästsportens spelbolag redovisade nyligen de högsta nettointäkterna i bolagets historia. I samma andetag medger dock Lotta Nilsson Viitala, som är ekonomichef på ATG, att man haft utmaningar. Spelet på hästar lockar inte på samma vis längre, men räddas – förmodligen till många travälskares förtret – av såväl sport som kasino.

– Under förra året, 2018, betalade ATG ut drygt två miljarder kronor till sina ägare. Under år 2019 kommer ATG att finansiera trav- och galoppsporten med ungefär samma belopp. Därmed fortsätter ATG att vara den största aktören till att bidra till svensk hästnäring och sysselsättningen inom området, säger Lotta Nilsson Viitala.

Behovet av storhet och varumärke på den omreglerade spelmarknaden blir alltmer uppenbart. Flera mindre spelbolag lider i dag förlust och några har börjat dra i nödbromsen för att upprätthålla sin goda lönsamhet. Intresset för att erbjuda spel på hästar är litet och endast Svenska Spel för i dag, enligt uppgift, förhandlingar med Svensk Travsport om rättigheter. Insatta i branschen som Travronden pratat med pekar på att beroendet av andra spelkategorier än hästar kommer att öka om inget revolutionerande händer med det strandande travintresset.

Nej, det råder inget tvivel om att världen befinner sig i ett paradigmskifte, där digitalt och mobilt slukar allt mer resurser, tid och uppmärksamhet från traditionella medier (och travsport). Förändring är en överväldigande kraft och företag som misslyckas med sitt nyskapande eller anpassa sig krossas snabbt, skriver anrika Forbes i en rapport och påpekar att mer än vart tionde företag från listan av världens 500 mäktigaste företag från 1955 inte ens finns kvar i dag och fler lär falla.

– Alla nyhetsorganisationer måste anpassa sig till en ständigt förändrad digital värld om de vill överleva, säger Mary Beth Christie som ansvarar för digital utveckling på framgångssagan Financial Times – och pekar på det hon kallar för ”journalistisk kaviar”, alltså den exklusiva journalistiken.

Travronden grundades 1932 och har alltsedan dess bevakat, upplyst och granskat den svenska travsporten. Verksamheten bygger på prenumerationer, torgföring av kommersiella budskap och läsarnas engagemang. Lojaliteten är hög. De senaste åren har tidningen gått igenom en digital metamorfos och flera svåra omställningar. En hisnande resa som mötts av både hård kritik och motgång, men också hyllats och belönats med priser som Årets digitala tidskrift för sitt ’mod’ och ’förmåga att överträffa sig själva’.

Varje tidning måste hitta sin egen väg. När många tidskrifter backar, drar i nödbromsen och låter sparpaketen vina planerar Travronden raka motsatsen. En redaktionellt driven storsatsning på travjournalistik och spelinformation kallad ”den successiva offensiven” klubbades i september igenom av TR Medias styrelse. Som prenumerant ska du få mer och bättre till lägre pris. De övergripande dragen avslöjas nästa vecka och följs av ett redaktionellt 30-punktsprogram med nysatsningar på såväl papperstidningen som digitala produkter.

”Korparnas kraxande om papperstidningens snabba död ekar tomt i höstmörkret. På sikt kommer så klart papperstidningens upplaga att sjunka och det digitala öka, men print dör inte inom överskådlig tid. Den blir inte ens obetydlig”, skrev Hufvudstadsbladet i somras.

För att säkra framtiden siktar nu din travtidning på att antalet betalande prenumeranter ska upp till 25 000 år 2022. Det är ett skyhögt mål, men som Dean Baquet, vd för anrika och framgångsrika New York Times, säger:

– Tro inget annat, detta är det enda sättet att försvara våra journalistiska ambitioner. Att göra ingenting, eller vara blygsam i sin framtidstro, kommer enbart betyda att man blir lämnad bakom. Det är många en gång allsmäktiga bolag som trodde att deras historia skulle skydda dem från teknologisk förändring och utveckling, innan de drunknade i självgodhet.

Därför förändras Travronden.

Källor: Svenskarna och Internet 2019, Myndigheten för Press, radio och tv, Nordicom – Sverige mediebarometer, New York Times: ”Innovation report”, New York Times: ”Journalism stands apart”. Årsstatistik för Svensk Travsport, Svensk Handel rapport: ”Läget i handeln”. ”Travronden Opinion”.