Mats E Djuse tog andra Speedrace-titeln
BROMMA. Årets speedrace gick till Hagmyren, Mats E Djuse, Jan-Ove Olsen och Krakas. I finalen sprang stoet 1,04,4 och gav inte konkurrenterna skuggan av en chans.
I fredags vann Mats E Djuse kallblodens speedrace med B.W.Sture. På söndagen var det dags för den varma rasen. Där satt han upp bakom Krakas (e. Yarrah Boko) som tränas av Jan-Ove Olsen. Trots spår längst på vingen i försöket blev det enkelt på 1.06,8a/640 meter.
Krakas startade i det första försöket och fick därmed längst vila till finalen, men återigen spår tre bakom bilen.
– Att hon var väldigt snabb ut visste jag, det är alla som deltar i loppet, men det var svårt att sätta in henne gentemot de andra. I vintras öppnade hon lite snabbare än Weekend Fun i ett lopp på Bergsåker. Jag trodde att hon skulle hävda sig bra, säger Mats E Djuse.
Överlägsen i finalen
I finalen blåste Krakas återigen till ledningen. Segern blev smått överlägsen och hon kom i mål på 1.04,4a/640 meter.
– Känslan var det skulle vara väldigt bra chans från innerspår, men att det skulle bli svårt att ta en längd på dem innanför, men det var avgjort på 50 meter.
Hur var det att köra en 1.04-tid och göra segergest en bra bit innan mål?
– Det är klart att det var läckert. Trycket på publikplats var bra, en härlig känsla och hon hade säkert kunnat springa ännu lite fortare.
Finns det någon taktik i ett speedrace, eller är det bara gasen i botten?
– Det blir det, sedan kanske man inte vill köra exakt max hela vägen, men från start är det bara att köra.
Nästa år blir Mats E Djuse i titelförsvarare i två speedrace. Både varmbloden och kallblodens upplaga.
– Jag hoppas att de här kommer ut nästa år igen.
Så gick snacket
Ulf Ohlsson fick aldrig upp några segervibbar bakom Weekend Fun. Han hade ingen chans att svara Krakas från start och fullföljde till andraplatsen.
– Han fick stryk av en häst som var mycket snabbare. Från början var jag med, men det fanns ingen chans att komma förbi, säger Ulf Ohlsson.
Dragster kunde inte vara med och utmana i finalen. Han slutade trea, en bra bit efter.
– Att han vann ett försök var ett överbetyg. Sedan mötte han övermakten i finalen efter att ha gått rejält i försöket. Jag tror att det var sämre att starta i det sista försöket. Samtidigt öppnade han ungefär lika fort de första 100 meterna, men de andra var snabbare, säger Erik Adielsson.