Niclas Andersson: "Hur stor var Björns prestation i Pd’A?"

Vad det innebär att ta OS-guld, fattar alla.
Eller hur svårt det är att nå kvartsfinal i ett VM i fotboll.
Men vilken var den exakta prestationen Björn Goop gjorde, som motiverar även honom som en seriös kandidat till Jerringpriset?
Låt oss reda ut och försöka förklara det här.

Björn Goop blev under året, redan vid 42 års ålder, den svenskfödde travkusk som vunnit flest lopp genom alla tider. Han närmar sig 7 000 segrar i sulkyn.
Men det livsverket är ändå inte huvudargumentet till varför han nominerats och finns med bland de valbara kandidaterna till Jerringpriset.
Det kommer sig istället av segern i Prix d’Amérique, för snart elva månader sedan.
Världens största travlopp. I världens största travland.

Egentligen kan man dela upp Prix d’Amérique-prestationen i två delar.
A) Hur Björn Goop över huvud taget hamnade i –  eller tog sig fram till – situationen att han fick köra en av de möjliga vinnarhästarna i det här sammanhanget.
B) Och hur Björn sen genomförde själva loppet, och lotsade fram Readly Express och sig själv till segern, i konkurrens med några av världens absolut vassaste hästar och kuskar.

Resan till Prix d’Amérique inleddes på sitt sätt redan när Björn föddes – som enda barnet till en av Sveriges mest framgångsrika travmänniskor genom alla tider – Olle Goop.
Hemma hos pappa Olle och mamma Annika fick Björn naturlig vana vid hästar och hästtävlingar från allra första början.
I tonåren tände han sen själv till på att eventuellt bli aktiv.
Och de senaste 25 åren har Björn vigt sitt liv – både yrkesmässigt och i hela sin levnadsstil – åt att förstå och träna och köra hästar, på ett absolut optimalt sätt.

Så småningom kom det ena att ge det andra – och till sist pekade alla pilar raka vägen emot vinnarcirkeln på Vincennes, en ruggig söndageftermiddag i slutet av januari.

1. Björn har fötts i ”rätt” miljö.
2. Han har varit pedantisk och påhittig och ambitiös och uthållig – och mån om att hela tiden utveckla sig själv.
3. Han valde tidigt att specialisera sig lite mer än den förra generationen på catchdriving, det vill säga löpkörning (även om Björn, till skillnad från många andra yrkesdrivers, också valt att fortsätta som tränare).
4. Han har nått positionen att – bredvid Örjan Kihlström – allmänt betraktas som Sveriges bäste travkusk.
5. Björn har också skaffat sig stor internationell erfarenhet, och ett brett kontaktnät utomlands.
6. Han har flirtat alldeles speciellt med Europas största travland, Frankrike – dels har Björn Goop lärt sig att tala flytande franska, dels har han öppnat en stallfilial i Normandie.
7. Björn har de senaste åren frekvent tävlat på Vincennes, och skaffat sig respekt och erkännande hos både publik, tränare och kuskkonkurrenter där nere.
8. Han har byggt på sin erfarenhet av hetluften i Paris allt mer, och kört ett antal Prix d’Amérique tidigare. Som bäst har han förut blivit tvåa, 2016 (med Timoko).
9. Han har också odlat ett mångårigt professionellt samarbetsförhållande med Readly Express-ägaren Rolf Andersson (som också haft hästar hos stall Goop) och tränaren Timo Nurmos. 
10. Många av de här faktorerna, ledde till att Andersson/Nurmos inför Prix d’Amérique, bestämde sig för att ge just Björn chansen att köra deras superhäst i det stora prestigeloppet – trots att den tidigare kusken, Jorma Kontio, hade gjort det förnämligt i sulkyn hela tiden, och dittills vunnit 20 lopp av 22 möjliga med hästen.

Så långt själva framspelningen…
…det var, som ni märker, ingen slump eller nåt ”lucky shot” att just Björn Goop slutligen hamnade i positionen att han hade c-h-a-n-s-e-n att faktiskt vinna världens största lopp.

Så över till Loppet!

1. Björn har genom åren lärt sig att bemästra den speciella franska metoden att starta. Nu höll Björn Goop sig själv – och hästen! – lugn och absolut iskall, genom inte mindre än f-e-m hetsiga och återkallade omstarter. Ekipaget stod, varje gång, nästan helt still, långt fram i fältet, för att komma ut tidigt på banan, och slippa den värsta trängseln. Hästen behöll på så sätt lugnet, och spillde minimalt med kraft och energi genom alla omstarterna.
2. Därefter fick Björn ändå iväg sin häst bra från början, i den till sist giltiga starten. Alert när det gällde. Inte för långt bak i det mäktiga 18-hästarsfältet, som annars kan bli ett riktigt rörigt hinder, om man måste ge sig ut i spåren i de dryga svängarna, och runda allihop.
3. Gasade rejält långt ut i banan över startrakan… men lugnade ändå ner Readly Express lite grann på väg in emot första sväng, för att inte lägga bort alltför mycket kraft i nåt ”överpacat” utgångstempo.
4. Vek sen ner sin häst från tredje- till andraspår, genom att via ett bestämt tag i tömmarna i rätt ögonblick låta rusaren Valko Jenilat (med hete kusken Eric Raffin) på insidan, få sticka undan. Där bakom hittade Björn en lucka att slinka från en position långt ut i banan, ner i ett perfekt andraspår.
5. Fixade därefter önskvärd draghjälp i en lämplig rygg, genom att utifrån släppa ner Charly du Noyer (med kusken Yoann Lebourgeois) framför sig – och vaccinerade i och med det sig själv mot ”dödens” under resans gång.
6. Bet sig tight fast i ryggen på Lebourgeois, och brydde sig inte så mycket om att det då och då under loppet dök upp eller annan ny häst utvändigt ledaren eller på väg mot spets. Björn satt lugn i det som därmed omväxlande blev andra och/eller tredje par utvändigt. En hyfsat vilsam resa, men inte alltför långt efter täten.
7. Frestades aldrig att ge sig iväg för tidigt för att försöka överta ledningen, även om det högst sannolikt hade varit möjligt långt innan. Istället satt han kvar, och skaffade sig via sin rutin och sina ”ögon i nacken” en god bild av var alla viktiga motståndare i fältet befann sig.
8. 700 kvar vred han ut och gav anfallsorder, i exakt rätt läge. Men ändå inte med ett alltför blixtrande speedryck, utan snarare en balanserad och stegrande fartökning.
9. När huvudkonkurrenten Bold Eagle – som fått en perfekt resa i Björns rygg – gick till full attack inne på upploppet, hade Björn full koll på vad som höll på att hända.
10. Med en makalös trolleri-manöver, lyckades han – i avgörandets stund, i världens största lopp – få sin häst att tända om, hitta ny fart och motivation, hålla sig i rätt gångart trots frisk drivning… och kontra ut ”världsettan” Bold Eagle!

Puh…!

Jag känner mig matt, närmast utpumpad, över att bara beskriva alltihop… och i detalj återuppleva alla de små, viktiga delmomenten igen.
Men o-m nån eller några av er möjligen har trott att Björn Goop kanske mest satt å finåkte en runda bakom världens snabbaste häst, och på grund av det nu helt slumpmässigt snubblat in i kampen med en massa ”riktiga” idrottsmän i kampen om Jerringpriset…
…vågar man kanske hoppas att ni tänkt om lite, ändå?

Björn Goops bravad att vinna Prix d’Amérique med förhållandevis orutinerade Readly Express, var en mångfacetterad superprestation, i yppersta världsklass.
Fullt värd självaste Jerringpriset.