Ledare: "ST borde ha klargjort sina egna brister"

I förra veckan meddelade ordföranden i Svensk Travsports Ansvars- och Disciplinnämnd, Sari Olausson, samt vice ordföranden Anette Fassl, sin avgång – bara veckor före det att förhandlingar i Propulsion-fallet förväntades äga rum. Propulsion-skandalen har varit infekterad och långdragen, det sista som behövdes var just avhopp av den här arten. Särskilt graverande är skälen som Olausson och Fassl återger: Bland annat försök till påverkan av ledamöterna från Svensk Travsports sida samt att material i utredningen ska ha gallrats bort, något som knappast skulle ske om det var material som gynnade förbundet. Utöver det självklara, att en Elitloppsvinnare tävlat i strid mot reglementet under flera års tid har fallet en dimension till som sällan existerar, nämligen ST:s inblandning. 

Vid brott mot antidopingreglementet är det vanliga att en förbjuden substans påträffats och att tränarens ansvar utreds, något som väldigt ofta landar i att uppsåt inte kunnat styrkas. Här handlar det, enkelt uttryckt, om en import som förbundet ombesörjt. Dessutom har rykten florerat och följts upp av tidigare säkerhetschefen Steen Morten Johansen. Oavsett vilken eventuell kännedom Daniel Redén hade vid köpet, vid importen och under hästens karriär är det ofrånkomligt att hanteringen från ST:s sida varit undermålig.

Mot den bakgrunden är det inte oproblematiskt att det ska fastslås vilken kännedom som fanns kring ingreppet sommaren 2015. Materialet som påstås ha gallrats bort i utredningen, kallat ”slasken”, är en slagning i USTA:s register Pathway av Daniel Redén. Uppgiften kommer från hans advokat Jesper Arvenberg och det intressanta är datumet, enligt logg från hemsidan ska den första slagningen ha skett i maj 2015 och då fanns inte uppgiften om nervsnittning inlagd. Efter ledamöternas avgång har ST:s styrelse svarat, om än inte på det konkreta beviset: 

”STAD:s praxis att följa rättegångsbalkens regler för brottmål måste anpassas till att ST agerar inom civilrättsliga ramar vid hantering av interna tvister. Skillnaden är att polis och åklagare lyder under Brottdatalagen medan ST har att följa GDPR när det gäller hantering av personuppgifter. Det är en skillnad på hur ett civilt brottmål i en svensk domstol och ett ärende till travsportens dömande instanser kan och får utredas.”

Det ter sig fullständigt självklart, precis som att tillämpning av GDPR för gemene man är krånglig. Tidigare under utredningen anklagades ST för att ha brutit mot GDPR, nu anses det vara fel att inte lämna ut vissa uppgifter. Det är inte helt lätt att hänga med i turerna och, som lekman, slå fast vad som är rätt eller fel. Däremot är det lätt att inse den obefintliga tajmingen med att prata om ”övergripande principer” mitt under pågående process i Propulsion-fallet. Även om det var andemeningen och inte att påverka i aktuellt fall är risken för sådan tolkning är förstås betydande. Svensk Travsports ledning har tidigare agerat rättskipare: Populistiska beslutet att stänga av Alessandro Gocciadoro för knappt ett år sedan, då gavs en lektion i rättsprinciper av överdomstolen som sedermera friade Gocciadoro.

Sedan nervsnittningen blev känd har det osat katt och lärdomarna under året tycks ha varit försvinnande få, vilket är tacksamt för en så slipad advokat som Jesper Arvenberg. Turerna det senaste året innebär också att folkdomstolen tycks formera en tydlig åsikt: Daniel Redén är oskyldig medan Svensk Travsport är den felande länken. Vad gängse uppfattning är spelar visserligen ingen roll, men förtroendet för ST har nog sällan varit så lågt som det är just nu. Det är inte bara mänskligt att fela, våra misstag gör oss till människor – men hur stor del av kommunikationen har handlat om vad man gjort för fel? Förbundet borde ha klargjort egna brister, ställt sig passiva vid sidlinjen och avvaktat travsportens dömande instanser. I stället sprids rykten, det framkommer märkliga detaljer, jurister hoppar av vilket gör att det från sidan är det svårt att dra andra slutsatser än att fingrarna är långt nere i syltburken. 

Samtidigt säger vd Maria Croon följande efter att Jesper Arvenberg delgivit medier informationen om vad som påstås ha gallrats bort i utredningen: ”Jag kommenterar inte utredningen eller ansvarsyrkandet över huvud taget.”

Åtminstone inte i medier, internt verkar det inte finnas riktigt samma passiva inställning och även om Maria Croon får klä en del skott så har hon agerat med hjälp av jurister samt med styrelsens goda minne. 

För stunden pågår en rekryteringsprocess av en ny sportchef på Svensk Travsport, ryktet som florerat under en tid är att intresset för tjänsten inte varit överdrivet stort. Det har nog inte ökat den senaste veckan.