Ledare: "Relativt starkt spel under elitloppshelgen"

Elitloppshelgen 2023 var årets starkaste helg på liret för ATG. En fullständig självklarhet kan tyckas, poängen här är jämförelsen med fjolåret. Rekordnoteringen från 2018, en omsättning på drygt 410 miljoner kronor, var aldrig aktuell att kunna konkurrera med. Totalsiffran i år blev 379,5 miljoner kronor. Spelbolagets vd, Hans Lord Skarplöth, har flera gånger uttryckt att den nuvarande lågkonjunkturen ”slår mot alla”, att den är mer omfattande än tidigare kriser. Den gångna elitloppshelgen hamnar någonstans mellan budskap och verklighet. Hur mycket påverkades den egentligen av det rådande ekonomiska läget?

De allra värsta rubrikerna har försvunnit, medierapporteringen är inte lika omfattande i ämnet samtidigt som räntehöjningarna borde påverka successivt, eller är det möjligen någon eller några månader för tidigt för det? Oavsett vilket utrymme lågkonjunkturen har fått för stunden var tappet på knappt tre procent inte särskilt anmärkningsvärt. Siffran kan jämföras med tolv procent ned under första kvartalet på nettospelsintäkterna och i runda slängar fem procent ned under april–maj på bruttoomsättningen. Det finns naturligtvis enskilda dagar och spelformer som klarat sig bättre under de gångna fem månaderna men som helhet, som tredagarsevenemang, är siffran relativt sett bra. Den kan också ses i ljuset av medelsiffran de senaste fem åren som uppgår till 388,5 miljoner kronor och då var det inte jackpott på V75-spelet vilket i normala fall hade räckt för att nå snittet.

En mycket intressant detalj som ATG delat med sig av gäller hur många kunder som spelade på hästar under helgen: 479 000 personer, vilket inte ens var en halv procents minskning. Slutsatsen är identisk med mantrat som spelbolaget uttalat: Kunderna är kvar, men deras plånböcker är inte lika tjocka som förut. De här två pusselbitarna gör att det är möjligt att räkna ut spenderat medelbelopp i toton under helgen: 792 kronor. Låt vara att summan innefattar flera dagar för, rimligen, ganska många av kunderna men summan måste anses stark då det uteslutande är lyxkonsumtion. Det går också att fråga sig hur hårt lågkonjunkturen egentligen slår mot ATG:s kunder, är det ett tacksamt argument eller har den påtaglig påverkan? Sanningen ligger kanske någonstans däremellan. Oavsett svaret – som i princip är rena spekulationer – kommer den orsaken att anges när 2023 års ekonomiska rapporter läggs till handlingarna och röda siffror är ett faktum. Hypotetiskt kan minskad omsättning bero på annat, i varje fall har spel på hästar hos ATG prioriterats ned. Vi är snart halvvägs in i året och kliver nu in i ganska tuffa jackpottfrekventa veckor. 

Färre mynt i plånboken bör inte ha effekt på tv-tittandet. Med enstaka undantag har den trenden varit negativ under ganska många år. Elitloppet sågs av totalt 488 000 personer, en minskning med drygt fyra procent. Inte sällan används tv- och kundsiffror i positiva ordalag när det passar narrativet. En smula förvånande att tv-tittandet minskar då det otvivelaktigt är så att grundnivån på Kanal 75-sändningarna har höjts under samma period. Sport och spel i symbios, som det brukar heta, är viktigt för båda delarna.

Medan hästspelet i stort har det tungt omsatte ATG:s sport och kasino 158,3 miljoner kronor under fredag–söndag, en ökning med nästan nio procent. Det skiljer alltså mer än elva procentenheter i jämförelsesiffrorna mellan häst och sport samt kasino, samtidigt tittar färre på trav medan publiksiffran på Solvalla var i princip oförändrad. Nu har förbundets stora satsning på såväl sport som publik, STL Sommartrav, dragit i gång. Ett initiativ som nog är viktigare än den allmänna uppfattningen, nu återstår det att se hur utfallet blir. Till syvende och sist är trots allt Elitloppet ett oerhört betydande för skyltfönster för sporten, spelet och publikupplevelsen men travsporten stannar aldrig upp och de övriga 362 dagarna är gemensamt viktigare än en tredagarshelg.