Ledare: "Prioriteringen speciell – fast inte nödvändigtvis obegriplig"
Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstagande i texten.
Reaktionerna har nu haglat i snart en vecka. Prispengarna ska höjas med 53 miljoner kronor samt 7 miljoner kronor ytterligare i uppfödarmedel och responsen har varit ett enda långt hyllningsmaraton. Nej, så är det förstås inte. Och det är inte så konstigt. Dagen då en ekonomisk satsning träffar så rätt att alla olika intressen stryks medhårs samtidigt är inget att vänta på.
I den bästa av världar hade den efterlängtade höjningen av förstapriset i Elitloppet ändå varit en sådan. Något som värmer in hela den svenska travsportens själ. Från tv-apparaterna och restaurangerna till stallgångarna och träningsjobben.
Hyllningarna har varit många, men motsättningarna hörs också.
”Och fem av dessa tio miljoner går direkt till Elitloppets förstapris. Att ST lägger pengar på detta känns ogenomtänkt. Vill Solvalla höja prispengarna får man göra det via sponsorer.”
Så skriver en tränare och hänvisar till att andra banor inte får samma stöd.
Att Svensk Travsport väljer enskilda banor att särbehandla hade varit en sak.
Att förbundet väljer att stötta svensk travsports allra största skyltfönster är inte bara en annan sak, det är en självklarhet.
Elitloppshelgen handlar inte om Solvalla. Den handlar om att likasinnade möts på läktarna, de bästa möts på tävlingsbanan.
Tillsammans bildar de feststämning och toppsport framför ögonen på resten av travvärlden.
När nyheten om förstapriset delades i sociala medier passade Yannick Gingras på att, via sitt twitterkonto, rasa över reglementet som just nu ser ut att stoppa Atlanta från nästa års upplaga av Elitloppet. Situationen i sig är tråkig och ett ämne i sig, men Gingras vilja att få köra här den där helgen är något att värna om.
Nästa år kan Sverige skylta med världens högst doterade sulkylopp för både varmblod och kallblod samma helg. För även Elitkampen får en rejäl höjning av förstapriset. En halv miljon har blivit en hel miljon och det är svårt att göra annat än tummen upp åt det. Siktas inte världens bästa kallblod mot det här loppet nästa år lär det inte bero på förstapriset.
Den stora höjningen handlar dock inte om elitloppshelgen. 41 av 53 miljoner kommer att stå för höjningen för den garanterade prispengen. I vardagstrav och breddlopp kommer en oplacerad häst att få 1500 kronor i stället för 500. I huvudloppen på onsdagar och lördagar är höjningen ännu kraftigare: från 500 till 2500 kronor.
Prioriteringen är minst sagt speciell. Fast inte nödvändigtvis obegriplig.
Det finns några saker som sticker i ögonen.
Storleken på höjningen är extrem. Svensk Travsport presenterar en höjning på 53 miljoner varav 41 går till de som inte lyckas hävda sig speciellt bra i sina lopp.
Att premiera just den kategorin är relativt främmande för den som är van vid att det är vinnare belönas.
Det kan vara värt att påminna sig om att de främst placerade fortsatt tjänar betydligt mycket mer pengar än så. Men det är också på sin plats att påpeka att båda grupperna kunde ha fått lika mycket av den kakan den här gången.
Så blev det inte och förklaringen till det är nog ganska enkel: rent ekonomiskt är nästan alla förlorare i travet. Åtminstone när det kommer till att äga en travhäst. Nu prioriteras antalet hästägare och antalet hästar i träning.
Träffar satsningen rätt? Det kan vi inte veta.
Klart är i alla fall att negativ trend på några av nyss nämnda kategorier närmsta åren skulle vara ett enormt misslyckande.
En tredje ambition från förbundets sida är fler tävlande i loppen.
Uttrycket i sig blir så klart en smula provocerande med tanke på att det inte är ett krav för att man ska åka hem med 1 500 kronor.
I dag kan vi inte slå fast om fler hästar utan form eller kapacitet att hävda sig dyker upp mer frekvent i loppen framöver. Vi kan heller inte slå fast att satsningen bidrar till fler hästar i loppen.
Det senare går åtminstone att hoppas på. Lyckas det är mycket vunnet. Oavsett bör nästa grupp att ta del av en höjning bli den som fick stå åt sidan den här gången.
Ämnen i artikeln
Så jobbar Travronden med journalistik
Uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor på vår information och att vara på plats där det händer. Vi följer de Pressetiska reglerna och vår nyhetsjournalistik ska präglas av trovärdighet och opartiskhet.