Ledare: "En eller flera dagar – vilken riktning ska vi välja?"
Supertävlingarna på Solvalla häromdagen väcker en hel del tankar, frågor och strategiska funderingar inför framtiden.
Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstagande i texten.
En tidigare ganska vanlig lördag i oktober, blev nu väldigt ovanlig, och det delades på huvudstadsbanan plötsligt ut mer prispengar under en och samma tävlingsdag än någon annan gång under hela året – till och med elitloppssöndagen inräknad.
Och Solvalla fick årets sannolikt högsta publiksiffra (fast då förstås bortsett från elitloppshelgen), drygt 4 500 personer.
Ändå står Travsverige kluvet efter den här späckade succédagen:
Är det önskvärt att koncentrera ett sportsligt inferno av kanonlopp, under en och samma dag? Eller slår storloppen ihjäl varann, och slösas bort i en sorts överflödets förbannelse – och är det kanske bättre att i stället bygga en eller flera tävlingsdagar till, med några av alla dessa topploppen som huvudnummer?
I lördags var det alltså V75-finaler på Solvalla. Det brukar man ha så här års.
Sen körde man då samma dag treåringarnas allra största prestigerace Kriteriet och Oaks – vilket ju historiskt sett har skett på söndagen, men som man sedan några år tillbaka har bakat in i lördagen i stället.
Dessutom – som den verkliga kronan på verket – hade två av Europas största, ambulerande tungviktsuppgörelser, råkat hamna i just Sverige och på Solvalla, den här dagen: UET-finalen och Europaderbyt.
Detta innebar nu att flera av STL-finalerna inte ens platsade på V75-kupongen, utan fick fyras av i skuggan, inom lunchtävlingarna.
Två andra möjliga rubriklopp fick också ta plats på ”den lilla scenen”. Dam-SM var ett sådant. Och inte minst gamla fina långloppet Walter Lundbergs Memorial (numera i fråga om prestige och prispengar utkonkurrerat och undanskuffat av Harper Hanovers lopp, under elitloppshelgen).
Helt i skymundan hamnade i lördags även några av framtidens tvåbenta travstjärnor, i såväl Femåringsmontén som Stig H Akademiens lopp.
Totalt sett ett formidabelt fyrverkeri således, i rena rama elitloppsstilen.
Eller, om man vill se det så, ett slöseri i kolossalformat, där man “vaskade” flera stora lopp helt i onödan.
Detta upplägg illustrerar även en trend som kommit smygande inom den svenska travsporten på senare år; Bland andra Östersund och Umåker har också bantat ner sina storhelger, och koncentrerar numera loppen till en och samma (lör-)dag.
Snacket går om att även Jägersro eventuellt funderar på ett ”kriterieupplägg” med sin derbyhelg.
Den svenska sommarens tre stora trippel-event är också under utvärdering; Solvalla lär nog sannolikt behålla tre dagar i följd sista helgen i maj. Men Halmstadtravet har redan bantat bort ”mellanfredagen” under sin sprintermästarhögtid. Och Axevalla tvekar lite gällande trestegsraketen under stochampionatshelgen.
Blir det långtråkigt, utsmetat och lite för segt och långsamt för den moderna idrottspubliken med ett antal storevent, flera dagar i följd? Bättre med allt koncentrerat till en toppdag?
Eller blir det för hastigt, för stressigt-å-flyktigt och inte tillräcklig glory för varje stort race, om man river av allihop samma dag? Bättre att sprida ut dem i lagom takt över flera dagar?
I många andra hästsportnationer söker man flerdagarsmeeting. Som i England, täta tävlingar i en vecka, exempelvis under Cheltenham-dagarna. Eller i USA, med sina vrålheta veckor under Kentucky Derby Festival. Och Frankrike förstås, med sin högsäsongspeak på Vincennes, under flera vintermånader.
Vi har inte riktigt den traditionen i svenskt trav.
Med en del andra saker, icke trav-event, skapar vi en sådan hype. Såsom vasaloppsveckan i Dalarna, dansbandsveckan i Malung, politikerveckan i Almedalen, SM-veckan för massor av olika idrotter – och en del större konsertfestivaler, som Way Out West, Sweden Rock, Summerburst och Lollapalooza. Ett koncentrat av stora händelser, samlade till en viss plats och isolerade inom en specifik tidsrymd, där massor av människor med samma intresse möts och ger sig hän åt sin stora passion.
Inom det svenska travet skulle man behöva ta nån sorts gemensamt beslut, och peka ut en strategisk riktning; Gillar vi flerdagarsevent, med många tävlingar, partyn, auktioner, branschmöten, och så vidare?
Eller blir det bara för mycket, för utsmetat, tar för mycket tid, slår sönder vardagen – och borde delas upp på flera olika tillfällen och olika platser?
Vad tycker de aktiva? Vad tycker olika branschaktörer? Vad tycker publiken och konsumenterna?
Hur får vi bäst uppmärksamhet? Hur rekryterar vi nya intressenter? Hur maximerar vi ekonomin runt det här? Och hur har vi trevligast?
Finns inga givna svar på detta. Men det är frågor som är väl värda att fundera igenom och peka ut en framtidsriktning kring.
Ämnen i artikeln
Så jobbar Travronden med journalistik
Uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor på vår information och att vara på plats där det händer. Vi följer de Pressetiska reglerna och vår nyhetsjournalistik ska präglas av trovärdighet och opartiskhet.