Ledare: "Det svenska travet behöver ha uthållighet och tålamod"
Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstagande i texten.
Spelet på hästar störtdök under årets första månad. Januari 2023 innebar en rejäl tillbakagång i bruttoomsättning på de stora travspelen hos ATG (deras sport- och kasino-utfall hittills i år vet vi däremot ännu ingenting om). För att tolka och analysera den vikande hästspelstrenden, krävs att man kan hålla mer än en tanke samtidigt i huvudet.
Att bara skrika “skandal” och “för dåligt” räcker inte. Det behövs mer nyanserat tänk än så.
Men en ordentlig minskning – javisst, så är det. Om man jämför med januarisiffrorna under föregående år på 2020-talet, alltså, det vill säga all-time-high-åren, med rekordhögt hästspel här i landet.
Om man däremot jämför med nivåerna före pandemin, det vill säga 2019 och tidigare, är dagens siffror egentligen inte så dåliga. Tvärtom, i det skenet, är faktiskt även årets januari-omsättning på de mest kända streckspelen utmärkt.
ATG är naturligtvis stort och starkt nog att tåla kritik när man gör sämre insatser. Och bör inte alltför lättvindigt skylla bort sitt ansvar. Det går alltid att hitta på konkreta små åtgärder som i alla fall kan dämpa svårigheterna.
Samtidigt måste man se att vare sig det enorma framgångståget 2020-22, eller motgångarna nu, är uteslutande spelbolagets egen förtjänst respektive fel. Makrofaktorer i omvärlden har under de senaste åren påverkat ATG:s omsättning mer än bolagets interna beslut.
De stora ökningarna av hästspelsvolymer under coronaperioden, var till stora delar just en pandemieffekt – stöttad av ett elegant agerande av ST, som under en tid gav ATG nästan ensamt utrymme på spelmarknaden.
Nu är läget plötsligt ett helt annat. Elproblematiken, räntechockerna och Ukrainakriget har skapat den bredaste och djupaste konjunktursvackan på flera decennier.
Inte heller detta kan ATG göra så mycket åt. Lika lite som man kunde påverka pandemin. Hästspelet och ATG:s verksamhet spolas mest bara med i den stora samhällsvågen. Hästspelsdippen i januari kommer av allt att döma att hålla i sig och fortsätta en bra bit in i 2023. Nästan oavsett vad ATG gör.
Myten säger att spel och lotterier är okänsliga för konjunkturer, och inte påverkas så mycket av vare sig positiva eller negativa rörelser i samhällsekonomin. Och så var det – förr.
Men det där stämmer inte riktigt längre. Under de senaste tio åren, har även spelmarknaden allt mer börjat följa med i näringslivets och folkets ”ups and downs”. Vilket märks särskilt tydligt i tider som dessa.
Travsporten i Sverige har i huvudsak två intäktskällor: Spelarna och hästägarna. Det är de båda grupperna som pumpar in i princip alla de pengar som i slutänden håller tiotusentals svenskar med sysselsättning inom hästbranschen. Och båda de här parterna är just nu hårt ansträngda av samhällskrisen.
ST har i god tid kunnat se spelnedgången komma. Ändå tog man i höstas beslutet att hålla den totala nivån på prispengar oförändrad, under hela 2023. Det innebär i sin tur att ST väljer att ta av sparade medel, så länge ATG:s omsättningskurvor är negativa.
För det beslutet har ST:s ledning kritiserats från två håll: Dels från aktiva som menar att de själva håller på att gå under – och att ST är för snålt nu. Dels från andra aktörer kring travet, som tvärtom menar att det inte håller att konsumera mer pengar än vad man tjänar in – och att ST därför är för generöst i det här läget.
Alldeles säkert är att så som försörjningsmodellen för den svenska travsporten är konstruerad, så krävs det – över tid – ständig tillväxt.
Travet i Sverige har gått bra länge. Och ST har under de goda ATG-åren sparat undan en slant. Det är en back-up och täckning som man just nu tillåter sig att nagga på.
Men sett över några års sikt, måste man tillbaka till ett läge där spelomsättningen återigen ökar. Annars faller systemet. Då riskerar många människor i branschen att så småningom bli av med sina jobb.
Rent akut, behöver det svenska travet ha uthållighet och tålamod. Gnugga vidare, var och en med sitt, dag för dag.
Inom ett år eller två, kan tiden och konjunkturen eventuellt ha kommit till vår hjälp – och gett travet en liten knuff tillbaka mot en hyfsad position igen.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Travronden möjligheten för läsare att kommentera artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. Travronden granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen Travronden.se.
Grundreglerna för kommentarer är:
- Håll dig till ämnet
- Håll god ton
- Visa respekt för berörda personer
I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ditt konto. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. Travronden kan genom eget beslut ta bort kommentarer.
Ämnen i artikeln
Så jobbar Travronden med journalistik
Uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor på vår information och att vara på plats där det händer. Vi följer de Pressetiska reglerna och vår nyhetsjournalistik ska präglas av trovärdighet och opartiskhet.