Sveriges ledande travtidning
PrenumereraLogga in
ANNONS

Ledare: "Det är dags att förändra travsportens rättssystem"

Foto: PIXABAY
Är det "rimligt att beviskraven i 'sporträttegångar' ska vara lika höga" som i allmäna domstolar?, skriver Rickard Hansson. Foto: PIXABAY

Vårt nuvarande rättsystem är inte bra för någon – allra minst hästen som alltid annars ska stå i centrum, skriver Rickard Hansson i veckans ledare.

Publicerad:

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstagande i texten.

Sveriges Radio den 2 oktober 2024: ”Svenskarna tycker att kriminalitet, straff och lagar är de viktigaste frågorna i samhället”. 

Ämnet har varit flitigt omdebatterat under flera år, sannolikt till följd av gängkriminaliteten och mängden grova brott. Advokater har uteslutits ur Advokatsamfundet, det har riktats kritik mot att beviskraven är alldeles för höga även om Högsta domstolen vid tillfällen ändrat hovrättsdomar.

Svensk Travsport kritiseras

Liknande diskussioner pågår inom vår sport. I sociala medier och därmed sannolikt även i fikarum och på stallbackar har det riktats kritik mot Svensk Travsport, vilken lite generaliserande kan summeras med att ”det inte görs tillräckligt” och att licenser ”aldrig dras in”. Kritiken är delvis missriktad och delvis korrekt, men sällan med rätt argument. 

I ett fall valde licenskommittén att dra in en licens medan överdomstolen friade, noterbart är handläggningstiden mellan instanserna – drygt ett år – som gynnade den klagande parten, vilket framgår i domen. När Svensk Travsport, under fjolåret, fattade beslut om att interimistiskt dra in en annan persons licens revs beslutet upp av ansvars- och disciplinnämnden.

Då ska man inte dömas

Såväl överdomstolen som ansvars- och disciplinnämnden är, och ska vara, fristående. Det är en viktig rättsprincip. Deras uppdragsbeskrivning kan dock styras av förbundet och ledamöterna – som till viss del, ordföranden samt minst en till ska vara juridiskt bevandrade – väljs av ägarkonsortiet efter förslag från valberedningen. 

Nuvarande princip är att nämnderna arbetar utifrån samma ramverk som motsvarande personer i allmänna domstolar: Finns det rimligt tvivel ska en person inte dömas. En grundbult i vårt samhälle. 

Samtidigt kan man ställa sig frågan om det är rimligt att beviskraven i ”sporträttegångar” ska vara lika höga? Polisen, som utreder (grova) brott, har helt andra verktyg att använda, Svensk Travsport varken har, eller bör ha, tillgång till samma hemliga tvångsmedel, personalstyrka och dylikt – men då kan inte heller utredningsmaterialet bli lika omfattande som en åklagarledd förundersökning. Det får dock inte bli så att beviskrav av väldigt lindrig karaktär accepteras.

På den fronten finns det inga fördelar

Det finns emellertid fler skillnader mellan systemen: En fällande dom i tingsrätten för ett grovt brott – där misstänkte personen redan varit frihetsberövad – innebär generellt fortsatt frihetsberövande även om målet överklagas. 

I travsportens juridiska system är visserligen inte exempelvis häktning någon gång aktuellt, men en fällande dom i ansvars- och disciplinnämnden innebär inte att en aktiv fråntas rätten från att fortsätta tävla i väntan på behandling i överdomstolen, förutsatt att domen överklagats. 

Å ena sidan är inte domen lagakraftvunnen, å andra sidan betyder inte det att man automatiskt släpps fri i allmän domstol. Ingripandet skulle vara väldigt hårt och innebära yrkesförbud och, vid en friande dom i överdomstolen, ett förväntat skadeståndsanspråk mot förbundet. Det finns för- och nackdelar i båda riktningar men när det gäller handläggningstider finns det inga fördelar.

Det är orimligt lång tid

I ett aktuellt ärende framgår det att tiden från utredningens start till beslut i ansvars- och disciplinnämnden uppgick till 16 månader. Orimligt lång tid vilket kan bero på flera omständigheter: utredningsavdelningen, motparten, motpartens juridiska ombud, nämndens ledamöter som har andra sysslor med mera. 

Apropå beviskraven framgår det i samma ärende att ansvars- och disciplinnämnden uppenbarligen anser att en uppgift från en ”europeisk specialist i internmedicin på hästar” har begränsad relevans. Den sakkunniga personen använde ord som ”mycket osannolikt” och ”otroligt”, vilket nog får anses vara i princip så långt en person av den karaktären kan gå i ett utlåtande. Nämndens bedömning? Att den ”veterinärmedicinska utredningen i ärendet talar med viss styrka” och ett frikännande på den punkten.  

Rättsystemet behöver vässas ordentligt

Travsportens rättssystem behöver, i samklang med reglementet, vässas – ordentligt. Justeringar i samtliga riktningar kan vara att gapa efter för mycket, men nu är beviskraven extremt höga, fällande dom i ansvars- och disciplinnämnden påverkar inte möjligheten att tävla och handläggningstiderna är enormt långa. Nuvarande skick är inte bra för någon, allra minst hästen som alltid annars ska stå i centrum.

ANNONS

Ämnen i artikeln



Så jobbar Travronden med journalistik

Uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor på vår information och att vara på plats där det händer. Vi följer de Pressetiska reglerna och vår nyhetsjournalistik ska präglas av trovärdighet och opartiskhet.

ANNONS