Ledare: "Den svenska stoltheten har tveklöst fått sig en törn"
Det är dags för oss svenskar att dunka oss lite för bröstet. Det kan vi behöva efter ett år där åtskilliga utländska hästar kommit hit och sopat banan med våra, inte minst de franska.
Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstagande i texten.
Den svenska stoltheten har tveklöst fått sig en törn och många har nog fortfarande hakan i backen efter Horsy Dreams uppvisning i Elitloppet.
Därför var det extra skönt när norrmännen fick åka hem med svansen mellan benen efter Unionskampen i lördags. I ett lopp som annars brukar domineras av norska kallblod blev det nu svensk seger genom Månlykke A.M. Vi ska dock ge Norge att Stoletheshow vann varmblodens lopp för högsta klassen. Snacka om tuffing.
På lördag får vi sträcka på oss ännu mer när vi ska kora svenska mästare i en rad olika kategorier under SM-dagen på Åby. Framför allt är det Svenskt Mästerskap som drar till sig uppmärksamheten. Vi bjuds på en riktigt bra upplaga och det är verkligen värt att poängtera att vi har väldigt bra hästar i högsta klassen.
Allt talar för ett sevärt och intressant lopp
San Moteur sticker förstås ut rejält när det gäller stjärnstatus, men High On Pepper utan skor är ingen häst som man bara plockar ned över 2640 meter. Inte ens om man heter San Moteur. Samtidigt verkar femårige Bedazzled Sox vara i ett sällan skådat slag och när spårlottningen blev som den blev talar allt för att vi får ett riktigt sevärt och intressant lopp.
Däremot får vi inte reda på vilken häst som är bäst i Sverige när varken Francesco Zet eller Borups Victory kommer till start. Går det förresten ens att få ett “säkert” svar när det gäller trav? På gott och ont är det svårt att få sådana svar i vår sport. Det är hela tiden förutsättningar, startspår och form som påverkar. När den ena hästen presterar på topp är den andra nedsatt av något. Eller så var det fel distans. Eller så var formen bara 97,63 procent. Men är inte det också en stor del av charmen med travet?
Hur kul hade det varit om alla hästar presterade exakt på max hela tiden. Då hade man knappt behöva köra loppen. Det hade räckt med en utställning av hästarna och så hade man kunnat säga säkert på förhand vem som är bäst och vinner. Man hade kunnat räkna ut vinnaren av varje lopp med AI.
“100 av 100 saker måste stämma”
Det är faktumet att man inte vet vem som är bäst på förhand, trots att hästarna mötts flera gånger tidigare, som gör travet till en så fantastisk sport – och att spänningen är så stor inför varje nytt lopp. Att alla hästägare kan drömma om att vinna, trots att man har tolv nollor i raden.
SM-dagen är ändå ett roligt grepp där de flesta av de bästa tränarna, kuskarna och hästarna – för dagen – kommer till Åby och göra upp om ärofyllda titlar. Att titlarna kanske inte är något absolut bevis spelar mindre roll. Det är, som sagt, bara en styrka för travet. Form slår klass, och form är en färskvara – och som en stor tränare en gång sade: “Det är inte 99 av 100 saker som måste stämma för att vinna ett travlopp utan 100 av 100.”
Den som vinner Svenskt Mästerskap och besegrar alla de andra fina hästarna är i alla fall bäst i landet just på lördag.
Ämnen i artikeln
Så jobbar Travronden med journalistik
Uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor på vår information och att vara på plats där det händer. Vi följer de Pressetiska reglerna och vår nyhetsjournalistik ska präglas av trovärdighet och opartiskhet.