Ledare: "Björn Goop – bäst genom alla tider?"

Den 11 januari 1994 körde Björn Goop sitt första lopp i karriären, en debut som slutade med seger. Ett par veckor senare vann Sea Cove Prix d’Amérique. Förmodligen fanns det redan då en dröm om att vinna de allra största loppen, att bli den allra bäste. Jämförelser mellan utövare med ett sekel stort spann är synnerligen svårbedömt, men 27 år efter kuskdebuten är det inte orimligt att kalla honom bäst. Bäst genom alla tider. Första Grupp I-segern togs, 1997, med Carolinas Mystic i StoChampionatet vilket får anses vara det stora genombrottet – sagan med Conny Nobell tidigt 00-tal var nästa nivå och sammanföll med inledningen av hans tolv säsonger långa championstreak i Sverige. Conny Nobell vann Elitloppet, men Björn fick inte segerdefilera framför publiken och det skulle dröja åtta år till, glädjen var enorm när Timoko vann Elitloppet 2014. 

Ett par år tidigare inledde han en satsning på fransk mark, både som tränare och kusk. Efter att, i någon mån, dominerat på svensk mark kanske han behövde utmaning för att stimuleras, även om han själv aldrig skulle uttrycka sig själv som dominant. Patriotismen är vida utbredd i Frankrike, det har inte enkom varit glada miner när skandinaviska hästar tagit för sig på Vincennes. Att etablera sig i ett nytt land är förmodligen aldrig enkelt, att etablera sig i Frankrike på Vincennes måste vara fruktansvärt svårt. Han har till stor del sin mamma Annika att tacka, utan språkliga kunskaper hade det varit snudd på omöjligt. När familjen var på Åby och tävlade drillades han i franska språket av en utbytesstudent som agerade barnvakt, samtidigt är skolbänken en del – praktiken en annan. I de allra flesta sporter räcker talang och profession tillräckligt långt, språk är inte väsentligt så länge prestationen är tillräcklig (häromveckan vann 20-årige kinesiske Yan Bingato en av världens största snookerturneringar men var oförmögen att hålla en segerintervju på engelska) men i travets värld där en kusk inte kan vinna lopp utan häst är det betydligt viktigare. Björn Goop talar svenska, tyska, franska, engelska och italienska – en oslagbar dörröppnare. 

Men språkliga kunskaper räcker inte för att vinna travlopp, han har successivt utvecklats, visat hunger, tagit sig an utmaningar. De tuffaste konkurrenterna i Sverige – på tävlingsbanan – driver ingen träningsrörelse ”vid sidan om”, vilket han gör. Visst, det går att ha synpunkter på hans val emellanåt när enstaka lopp, särskilt på fransk och italiensk mark, har prioriterats före stallets starter i Sverige. Samtidigt hade inte meriterna sett likadana ut med en annan prioritering. Den första Prix d’Amérique-segern med Readly Express var oerhört emotionell för honom och stor för svensk travsport, men det gjorde honom inte väldigt mycket mer unik än han redan var. Den andra segern – Face Time Bourbon i fjol – hade andra dimensioner, att köra den franska favoriten i det största loppet i det konservativa landet är unikt, att stå pall är bra gjort även med över sju tusen segrar i bagaget. 

Årets upplaga var, i ärlighetens namn, inte särskilt het och den tomma arenan bidrog säkerligen till den känslan. Kanske är det en av Björn Goops absolut tydligaste styrkor: Att motivera sig i vått och torrt, visst – saknas motivation bakom Face Time Bourbon i Prix d’Amérique är något fel, men hans vinnarskalle är exceptionell, oavsett om det är ett tomt Vincennes eller ett vintrigt Bergsåker. Kanal 75-medarbetaren Daniel Olsson kallade Goops tackling för ”vidrigt ful” – vilket var upplyftande då det sällan torgförs sådan kritik i den studion – och det är svårt för någon att hävda något annat. Han körde riktigt fult mot Jean-Michel Bazire och bestraffades med en avstängning. Vann han Prix d’Amérique på ett ojuste sätt? Möjligen, men körkulturen är annorlunda där nere och det är, trots allt, förmildrande när Bazire som är ökänd för tjuvnyp och en direkt ful körstil fick sig en törn av svenske Björn Goop. På sin hemmaplan, i det största loppet. I ärlighetens namn hade ett liknande tilltag i Sverige inte med säkerhet inneburit diskvalifikation heller (hade det utom rimligt tvivel varit så att han inte vunnit loppet ändå?) och en av de starkaste klyschorna i travsporten är hur tufft Prix d’Amérique är. Har det verkligen varit så alla upplagor? Det går att vara kritisk till dylika tilltag och samtidigt anse att det har sin plats, särskilt i det loppet. “Jag fick tråckla mig ut varvet kvar. Det är lite så Prix d’Amérique är. Det blev en batalj och bråk om samma positioner. Jag fick ta mig ut och man får inte mycket genom att vara snäll här. Det var tufft gjort av mig, men Jean-Michel sa efteråt att hade det varit han så hade han gjort samma sak”, sade Björn Goop om händelsen.

Björn Goop har nu vunnit tre av de fyra senaste upplagorna vilket är fullständigt enastående, trots hans renommé hade ingen kunnat spekulera i att det skulle ske för en handfull år sedan. 

Språket, hungern, skickligheten – han har successivt nästlat sig in i franska travsporten för att ta över tronen även där.

Kan man göra det på ett tydligare sätt än att knuffa Bazire åt sidan? Sportsmanship award har aldrig delats ut i Prix d’Amérique. 
 

I KORTHET

Prix d’Amérique är det stora skyltfönstret för franska spelformen Quinté – i Sverige hos Svenska Spel under namnet High Five – som i likhet med Top 7 är mycket svår. Frågan är om en lägre utdelning han skådats i just Pd’A än i söndags? 9 318 kronor (vid radpris 20 kr) för de fem främsta i rätt ordning. Knappast den bästa, eller mest verklighetstrogna, reklamen för spelformen.

CITATET

”Det var ett jävla krig”

Björn Goop om hur han upplevde sin tredje triumf i Prix d’Amérique.