Ledare: "Ågerup-gate väcker en hel del frågor"

En forskare med entreprenörsanda som väljer att spendera en del av sin förmögenhet på travsporten, visst låter det utmärkt? Så är, eller åtminstone har det varit, i Bengt Ågerups fall. Rubrikerna det senaste decenniet har dock handlat om annat än travsatsningen. I april 2020 stod det klart att kammarrättens dom, som ger Skatteverket rätt i att Ågerup var skattepliktig i Sverige vid försäljningen av Q-Med som han grundade, vunnit laga kraft då målet inte beviljades prövningstillstånd i Högsta förvaltningsdomstolen. Det är fakta och något att förhålla sig till.

Daniel Redén är vd för Brixton Medical, som driver Stall Zet, som tidigare ägdes av Bengt Ågerup utan krusiduller. Nu är han inte längre ägare till hästarna, menar Redén. SVT:s Uppdrag granskning avslöjade förra veckan ett komplicerat upplägg med stiftelser och truster i flera olika länder och visade på transaktioner mellan trusten Fikon Settlement, som påstås kontrolleras av Ågerup, och det cypriotiska företaget Iremo Limited som äger Brixton Medical.

Då miljardären medgett konkurs håller just nu en konkursförvaltare på att utreda vilka tillgångar som finns. Kan konkursförvaltaren visa att Ågerup är personen bakom Iremo Limited skulle det möjligen kunna påverka hästverksamheten. Det framstår också, milt uttryckt, en smula märkligt att Redén inte säger sig veta vem, eller vilka, som är ägare till Brixton Medical som äger den ena topphästen efter den andra och som betalar hans lön. Upplägget med den ekonomiska kedjan och Redéns påstådda okunskap om ägarförhållandena osar katt. Någon gång under 2019 justerades ägarförhållandena: Iremo Limited tog över från Lyftet Holding – en nederländsk stiftelse som kan kopplas till Ågerup. Travintresset tycks i varje fall inte ha sinat hos Bengt som exempelvis var på plats på Vincennes i januari 2020 när Propulsion startade i Prix d’Amérique.

Konkursförvaltaren har redan vänt sig till tingsrätten för att få tillgångarna låsta, vilket rätten beviljat. Beslutet är ovanligt men hindrar inte Brixton Medical från att starta hästar, däremot sköter en så kallad syssloman ekonomin vilket rimligen tolkas som att konkursförvaltarens initiala uppfattning är att Ågerup har med hästarna att göra.

Ärendet väcker också frågor om vilken koll förbundet har på vem, eller vilka, som äger travhästar. Spelare är rigoröst kontrollerade av ATG, som lyder under penningtvättslagen, och därför kan behöva svara på frågor om privatekonomi samt styrka svaren med dokumentation. Något sådant ansvar åligger inte Svensk Travsport. Förbundets vd Maria Croon säger mer eller mindre att det är grönt ljust så länge ägarbolaget har sina papper i ordning. Vem som faktiskt står bakom ett bolag tycks inte vara av särskilt intresse.

En central del i Uppdrag gransknings program handlade om ryska personer med tillgångar i cypriotiska företag, bland annat för att undkomma de sanktioner som följt efter Rysslands invasion av Ukraina. Det är ett gott exempel på varför det inte bara är intressant – utan nödvändigt – att veta vem som är den egentliga ägaren. Hypotetiskt: Ingen tycker väl det vore rimligt att en rysk person med kopplingar till de styrande i Ryssland lyckas undvika sanktioner och på så sätt kan tävla med hästar i svensk travsport i egenskap av hästägare?

Samtidigt är det svårt att ställa krav på att förbundet ska kunna ha en kontrollapparat av den ofantliga omfattning som lär krävas. När det handlar om Ågerups tillgångar har inte ens myndigheter – med helt andra resurser – lyckats slå fast särskilt mycket. Först via en läcka, granskad av det prisbelönta journalistnätverket ICIJ som tidigare uppdagat just systematisk dolda tillgångar via bland annat Panamadokumenten, kunde de nya uppgifterna publiceras. Att då begära att Svensk Travsport ska nå längre är orimligt. Det vore också omöjligt för ST att utreda på vilket sätt samtliga hästägare fått sina pengar, om de är tillförskaffade på legal väg eller inte. Huruvida de har undersökt Iremo Limited närmare är oklart.

Cypern beskrivs, av Uppdrag granskning, som ”en hub för svarta pengar, korruption och penningtvätt”. Skildringen av landet borde i allmänhet rimligen innebära att ST drar öronen åt sig omgående.

Så vad kan förbundet göra? Liksom alla andra sporter finns utformade regelverk och jurister skulle kanske kunna se över möjligheten att skriva in någon form av krav på att redovisa vem som är ägare, för att få vara med och tävla om stora belopp på ett rättvist sätt vilket borde ligga i allas intressen. Kraven bör då sträcka sig längre än att företag X ägs av företaget Y som i sin tur ägs av företaget Z. Vem står bakom Z? En detalj som också bör intressera vd:n av företaget X.