Tony Ryttar: "Två (andra) kvinnor som krossat ett glastak"
Kristallkrossen på kolstybben klirrar fortfarande i öronen. Den all heder värda Helen Ann Johansson hyllas varje år i vinnarcirkeln på Vincennes och med hennes eget pris på Hästgalan. Jag vill lyfta fram två andra kvinnor som krossat glastak - men på betydligt blygsammare banor: Ann-Mari Härdin och Kajsa Frick.
Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstagande i texten.
För en gångs skull ska jag försöka vara framåtlutad och nästan ett år i framkant. Det är lätt komma med populistiskt efterkloka funderingar som ”varför gjorde man inte så här” eller ”varför tänkte man inte så”. Därför vill jag redan nu lyfta fram två kullor värda att hyllas - och helst hedras - med ett eget lopp på hemmabanorna Romme och Rättvik.
För 49 år sedan blev den från Borlänge bördiga Ann-Mari Härdin (f.d. Johansson) historisk. Den 12 april 1975 blev hon den första kvinna att vinna lopp på V65, det då årsgamla riksspelet som kom att bli livsavgörande för svensk travsport. Med egentränade Pargas styrde hon resolut runt fältet för att från dödens för att i ensamt majestät defilera upploppet ned. V65-omgången delades denna dag mellan Färjestad, Kalmar och hemmabanan Romme.
Det var inte första gången Ann-Mari skrev historia, och inte heller den sista. Bakom Petra Sund blev hon den första kvinnan någonsin i Sverige att köra under ”drömgränsen” 1.20,0. Två år efter V65-triumfen blev Ann-Mari Härdin den första kvinnliga proffstränaren i Sverige efter att dåvarande STC (Svenska Travsportens Centralförbund) dragit ärendet i årslånga långbänkar i en utredning om det verkligen fanns ekonomiskt underlag för ytterligare en proffstränare i Romme och Rättvikstrakten.
Ann-Mari Härdin tävlade till största delen långt från de stora strålkastarna men var länge en travets trotjänare. Hon vann sitt sista lopp som kusk den 17 september 2005, då som b-tränare och utan större hyllning eller tack, lämnade Ann-Mari in licensen för gott under den 31 december 2014, 39 år efter den banbrytande bedriften. Norges motsvarighet Liv Haslie är invald i Nordiska Travmuséets Hall of Fame.
Kajsa Frick både är och kommer att bli historisk. Snart gör hon som nummer 108 i raden entré i den prestigefulla Tusenklubben. Stora namn som Gösta Nordin (nr 1), Olle Goop (nr 11), Tommy Hanné (nr 27) och Robert Bergh (nr 64) får härmed och äntligen sällskap av en kvinna. Kasja har redan vunnit 1000 lopp, men för officiellt medlemskap i den exklusiva skaran räknas inte de så kallade B-lopp som under några år var en viktig del för bredden inom svensk travsport. Till dags dato fattas futtiga 27 segrar för inträde i den ännu renodlade herrklubben.
Även Kajsa har kuskat runt långt från de flesta rubrikerna. Många varv under mörka kvällar, alltid med ett leende och aldrig långt från ett skratt. Där receptet att lyckas handlar om järnvilja, uthållighet och att hjälpa kallblodamatörer, snarare än om champagneskål, jubileumslopp och hugade hästägare.
Inom travsporten är vi snara att hylla våra män, men snåla att hedra våra kvinnor. Drottningar och prinsessor som Margareta, Silvia, Victoria och Madeleine har förärats sina pokallopp. Men handen på hjärtat, hur många fler minnes- och äreslöp namngivna efter kvinnor kan du nämna?
Margaretha Cronhielm, Göta Bodin och Ruth Strömberg är alla långt värda ett eget lopp. Meriterade Catharina Lundström, Gunnel Fredriksson och Johanna Lindqvist lika så. Det finns fler kvinnor än Helen Ann Johansson som krossat glastak.
Börja med att hylla två kvinnor som vigt hela livet till sporten och faktiskt flyttat gränser. Två tystlåtna travpionjärer.
Nästa år är det 50 år sedan Ann-Mari Härdin blev den första kvinnan att vinna lopp i travsportens elitserie, och nästa år lär Kajsa Frick vara fullvärdig medlem i Tusenklubben.
Två kullor att vara stolta över. Ett gyllene tillfälle för Romme och Rättvik att med värdighet visa respekt och vara i framkant.
Ämnen i artikeln
Så jobbar Travronden med journalistik
Uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor på vår information och att vara på plats där det händer. Vi följer de Pressetiska reglerna och vår nyhetsjournalistik ska präglas av trovärdighet och opartiskhet.