Dennis Engelbo: "Jag måste hylla initiativet"

Det är något som vi sliter hårdast med inom travet. Nyrekryteringen, och då kanske framför allt med ungdomar. Någonting måste göras, och det måste ske relativt fort. När det kommer till nyrekrytering står sig travet slätt gentemot ridsporten. Ridsporten är fritid och eller tävling för en halv miljon svenskar. Ridsporten är Sveriges näst största ungdomsidrott, enligt Riksidrottsförbundet. Lägg därtill att ridsporten har 90 procent kvinnor i deras förbund. Precis allt som travet suktar efter, har ridsporten.

Och framför allt – steget mellan travet och ridsporten, är betydligt kortare, än om man skulle fråga gemene man på stan om de skulle vilja börja med trav. Den aktive inom ridsporten har precis som travälskarna en sak gemensamt. Kärleken till hästen.

Det är givetvis någonting som bör utnyttjas på bättre sätt. Travet har mycket att vinna på ett större samarbete med ridsporten, och ATG:s satsning på spel till ridsporten, liksom att de är på plats vid ridsportevent, det är svårt att inte hylla. Även om det kanske i det korta loppet ger så mycket, så vore det i det närmaste konstigt om det inte innebar någonting positivt i framtiden.

Travet måste visas, barn och ungdomar måste veta att sporten finns. Och möjligheten till att faktiskt gå från tanke till handling måste bli enklare. Runt 450 ridskolor finns runtom i Sverige. Dit har travet en bra bit kvar att vandra, och det är också en stor förklaring till varför travet har en så anonym vardag som vi har i ungdomars liv.

Men det finns ljusglimtar. Det finns dem som aktivt arbetar med att skapa relationer hästsporterna emellan. Det är någonting som är alldeles fantastiskt. Daniel Redén och Stall Zet är inte bara ägare av ett hundratal travhästar, utan man äger även galopphästar hos Julian McLaren och Vanja Sandrup, dessutom har han hopphästar hos Douglas Lindelöw. Stefan Melander har även han en galopphäst, Patricia Gordin likaså.

Broarna sporterna emellan måste bli enklare, men då vill det till att de barriärer som funnits, bryts ner. Att börja arbeta för varandra, istället för emot, är nog nyckeln för att rekrytera folk till alla hästsporter. För nog är det roligaste som finns att hålla på med hästsport? Och åtminstone för mig, spelar det egentligen ingen roll om det är trav, galopp eller hoppning som den där topphästen är bra inom...en häst av absoluta världsklass ger mig rysningar oavsett. Och det är de där rysningarna som gör att folk stannar upp och också stannar kvar.

Och på samma tema måste jag hylla Hästarnas Mästare på Jägersro. I samband med Jägersro Galopps tävlingar under fredagen anordnas tävlingen. Fyra välmeriterade hästprofiler ska mötas i tre hästsportgrenar. En vinnare ska koras. Hoppryttaren Maria Gretzer, hopp- och fälttävlansryttaren Klara Hammarström, galoppjockeyn Fredrik Janetzky och sist men inte minst Adrian Kolgjini, ska tävla om äran. Och precis sådana här saker, är det jag menar med att bryta barriärerna, så det ska eventansvarig Anna Thelander hyllas för.

Vi har så mycket att lära av varandra, vi kan ha kul ihop. Låt allmänheten se det. Precis som på Jägersro under fredagen. Förhoppningsvis leder det också till någonting mer. Som en ny ägare till sporten, som ett nytt barn på travskolan, eller om det så "bara" är en ny spelare. Alla är välkomna till vår sport, så måste det få vara.