Insändare: "Vårt avels- och tävlingssystem gör oss sämre än Frankrike"
Ungefär vart tionde år har vi haft en svenskfödd segrare i Elitloppet och i Prix d'Amérique. De kanske blir ännu mer sällsynta framöver, och det kan leda till minskat intresse bland publik och hästägare.
Insändare i Travronden
Detta är en insändare. Skribenten svarar för analys och ställningstagande i texten.
Travronden värnar om det fria ordet och yttrandefrihet. Vi vill att du ska uttrycka din åsikt och dela med dig av dina goda tankar och idéer. För att bli publicerad krävs att du håller god ton, följer våra riktlinjer och svensk lag.
Fransmännen sopar travbanan med oss numera. Det gäller tyvärr i alla åldersklasser där vi tävlar mot varandra. Så här såg det inte ut för mer än 30 år sedan. I Elitloppet vann vi oftare med svenskfött – men hade även då samma svårighet i Prix d'Amérique.
Nu får vi spö även över kort distans på hemmaplan. Vad är det som har ändrats?
Frankrike har ett annat upplägg än svensk travsport. Fransmännen sorterar och utvecklar sina travhästar annorlunda än oss, framför allt på två sätt:
- De ”sämsta” stona gallras bort och deras avkommor kommer inte in i deras stambok. Detta innebär en generell kvalitetshöjning av de franska årskullarna.
- Nästa gallring sker genom att det satsas nästan enbart på de hästar som kvalat som tvååringar. Det som gäller för dem är då att prestera en kilometertid bättre än 1.21, över 2.000 meter – vilket bara cirka 30 procent i varje kull klarar. Det innebär att de ratar dem som inte visar tidig talang.
“Vi gallrar inte bort några ston alls”
Historiskt var många franska unghästar sent utvecklade, och hade inte ärvt ett perfekt rörelsemönster i trav. Denna sort sorteras nu till stor del bort, genom tvååringskvalets krav.
Andelen och antalet franska tvååringar som också tävlingsdebuterar, ökar i antal. För 20 år sedan var det bara två-tre procent i vardera kull som debuterade i tävlingslopp redan som tvååringar. I dag har den siffran stigit till cirka sex procent – och trenden är att ökningen fortsätter.
Om man jämför med oss gallrar man i Sverige inte bort några ston alls. Det gör att ston utan talangfulla gener sätts i avel, och det ökar inte kvaliteten i våra årskullar. Det är många av dessa avkommor som inte värdesätts på våra auktioner, till uppfödarens besvikelse.
“Vi satsar inte enbart på talang”
I Sverige kvalar cirka 12-13 procent av tvååringarna och 6-8 procent tävlingsdebuterar. Vi ser för tillfället en minskning av tävlande tvååringar.
Vi har ett system med prispengar som styr mot senare kval och tävling. Våra tvååringar kvalar på 2.140 meter, på tider bättre än 1.25 – men siktas oftast mot debut som treåring eller äldre.
Vi har valt att inte satsa enbart på talang, vilket gör att vi lägger mycket stora belopp på hästar som inte kommer att hävda sig på travbanan. Många av de som ”bränt” pengar på trevliga eller mysiga mindre talangfulla hästar orkar inte ekonomiskt fortsätta som hästägare. Detsamma gäller för uppfödare.
Det är ju samma kostnad att träna fram en häst med sämre förutsättningar, som en som har verklig talang.
“Ett slöseri med både tid och pengar”
Fransmännen avbryter i de flesta fall satsningen om hästen inte visar talang nog för att kvala som tvååring på 1.21 över 2.000 meter. I Sverige investerar vi nästan ett år ytterligare i dem med mindre talang – ett slöseri med både tid och pengar.
Vi har genom avel producerat en tidigare utvecklad häst än den franska rasen, men systemet ”lurar” oss att investera stora pengar i de 30-40 procent som inte besitter förmågan.
Besparingspotentialen är på årsbasis enorm. Det kan handla om 100-150 miljoner kronor.
Nästan ingen slutar som hästägare enbart för att de har tappat intresse för travet. Det är ovanligt. De som slutar, gör det oftast av ekonomiska skäl.
100 vs 5
Vårt system leder till att fransmännen kommer att dominera ännu mer mot oss på elitnivå.
När vi har vinnare av stora internationella lopp får vi en ökad efterfrågan och ett sug att delta inom travsporten. Vi får däremot inte en Stenmark- eller Borg-effekt genom att hela tiden förlora.
Fram till 1 augusti i år har Frankrike kvalat in över 600 tvååringar på en tid bättre än 1.21. Och mer än 100 av dessa har dessutom redan startat i tävlingslopp.
I Sverige hade vi fram till samma datum kvalat in 33 tvååringar, som alltså klarat sig under 1.25 på 2.140 meter. Fem av dem hade så långt startat i tävlingslopp.
Ämnen i artikeln
Så jobbar Travronden med journalistik
Uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor på vår information och att vara på plats där det händer. Vi följer de Pressetiska reglerna och vår nyhetsjournalistik ska präglas av trovärdighet och opartiskhet.