Insändare: "V85? Nej, tack!"

Detta är ett högriskprojekt som kräver stora investeringar i system och marknadsföring och som dessutom riskerar att allvarligt skada travets mjölkko: lördagstravet. Dels finns det bättre alternativ, dels får någon gärna berätta för mig när spelutvecklarna på ATG senast lanserade en framgångsrik ny spelprodukt. Top 7? Big 9?

Vad vill man uppnå? Högre utdelningar. Om man vill tillgodose storspelarnas önskemål om högre utdelningar på sju rätt finns det en mycket enkel åtgärd: återinför spel på endast sju rätt. På ett slag skulle utdelningen på sju rätt för denna kundgrupp öka med 2,5 gånger varje vecka.

Det verkar dessutom som om ATG vill ha jackpot snudd på varje vecka. För hur ofta skulle det bli utdelning på fem rätt när det bara krävs fem rätt i åtta lopp, vilket förstås är betydligt lättare än att få fem rätt i sju lopp. Givet den negativa utvecklingen för V75 under det senaste året förefaller det som att ATG kraftigt överskattar hur omsättningsfrämjande jackpots är i längden. En vecka? Visst. Men jackpot vecka in och vecka ut? Knappast. Annars får spelexperterna gärna förklara för mig varför spelet på Top 7 aldrig tar fart.

Om spel på endast sju rätt återinfördes skulle inte bara utdelningen på sju rätt höjas för storspelarna, utan samtidigt skulle småspelare som jag, som inte väljer att spela endast på sju rätt, oftare få utdelning på fem rätt.

Om man är orolig för enorma robotsystem vid jackpots kan detta hanteras enkelt genom att inte tillåta spel endast på sju rätt just dessa veckor. Alternativt kan jackpotpengarna fördelas mellan de olika vinstpoolerna, precis som redan görs vid GS75. Är detta för enkelt eller vilken är invändningen?

Om ATG absolut vill genomföra en förändring av ett större riskspel är det mer logiskt att göra om V86 till V85. V86 har inte riktigt slagit och en nylansering av onsdagsspelet innebär inte alls samma risker som att ersätta V75.

Detta sagt är det klart att V75 har en förbättringspotential. Travets stora problem nu och framöver är att loppen inte fylls med jämna startfält.

Två åtgärder behövs:

1. Slopa snålskalan på prispengarna inom SHL/V75.
   Inför en skala på 100-50-33-25-20-15-10-5.
   I Klass 1 skulle ett femtepris höjas från 13 500 kr till 25 000 kr.
   Detta borde locka fler att anmäla sina hästar till V75-loppen.
    
2. Inför tak för hur höga startpoäng hästar utanför SHL/V75 får ha.
   
   De bästa hästarna ska inte starta i enkla lopp på landsorten utan vara hänvisade till V75. Ett divisionssystem behövs som gör att de bästa hästarna möter varandra i rikstoton, samtidigt som man förbättrar chanserna för de något mindre framgångsrika hästarna att vinna ibland i lopp där de möter sina jämbördiga. 

En enkel modell för högsta startpoäng kan utgå från ett lopps prissummor och ange att en hästs startpoäng högst får motsvara summan av en vinst, ett andrapris, ett tredjepris, ett fjärdepris och ett femtepris. Exempel:

• I lopp med 35 000 kr i förstapris skulle hästar med över 1 549 startpoäng inte få starta.
• I V86-loppen på Jägersro, Åby och Bergsåker med förstapriset 60 000 kr skulle maxgränsen vara 2 075 startpoäng.
• I V86-loppen på Solvalla med förstapriset 80 000 kr skulle hästar med mer än 2 470 startpoäng vara utestängda.

Förra fredagen delade V64 på Mantorp och Bollnäs hade fyra hästar inte fått starta. Tre vann som (stor)favoriter. Vid GS75 på Gävle den 2 februari hade fyra hästar inte fått starta, varav två var vinnande (stor)favoriter. Detta illustrerar hur spelvärdet på travets spelformer skulle höjas, inte bara genom fler välkvalificerade starthästar i V75, utan även genom att göra V64 och GS75 mer intressanta.