Insändare: "Stoet och dess ägare i det svenska machotravet"
Inom humanidrottens löpgrenar tävlar kvinnor mot kvinnor och män mot män. Men inom svensk travsport förutsätts ston i hög utsträckning behöva tävla mot hingstar och valacker.
Insändare i Travronden
Detta är en insändare. Skribenten svarar för analys och ställningstagande i texten.
Travronden värnar om det fria ordet och yttrandefrihet. Vi vill att du ska uttrycka din åsikt och dela med dig av dina goda tankar och idéer. För att bli publicerad krävs att du håller god ton, följer våra riktlinjer och svensk lag.
Svensk Travsport publicerar topplistor. Under 2023 tjänade de 200 vinstrikaste varmblodiga hingstarna och valackerna, som var 5 år eller äldre, i genomsnitt dubbelt så mycket pengar jämfört med sina jämnåriga vinstrikaste ston. Det genomsnittliga stoet tjänade cirka 273 000 kronor medan den genomsnittlige hingsten eller valacken travade in nästan 536 000 kronor.
Den genomsnittlige hingsten eller valacken i den snabbaste ”tvåhundragruppen”, travade kort distans med autostart på 1.10,7 medan det genomsnittliga stoet klarade den på 1.11,9. Inom medeldistans med autostart var skillnaden cirka 0,8 sekund per kilometer till hingstarnas och valackernas fördel. Hingstar och valacker är alltså statistiskt sett snabbare än ston och det har varit känt ända sedan människan började använda hästen.
Färre lopp att välja på
Jag har kollat propositionerna på alla svenska banor för de tio första dagarna i april och i augusti 2024. Poänglopp är inte med i min undersökning, ej heller B-tränarlopp, monté- och årgångslopp.
Vad finns det för lopp under dessa 20 dagar för hästar som tjänat 350 000 kronor? Lopp där hingstar, valacker och ston skulle mötas på lika villkor var klart överrepresenterade med hela 79 lopp att välja på (se tabell 1 nedan).
Eftersom statistiken entydigt visar att hingstar och valacker generellt är snabbare än ston är det tämligen enkelt att förutse vilka som tjänade mest i dessa lopp. Det sto som hade exakt 350 000 kronor på sitt konto och som ville ut i ett rent stolopp hade betydligt färre lopp att välja på, endast 14. Lopp med fördel ston” uppgick till 6 för ett sto som tjänat 350 000 kronor.
I tabell 1 visas antal och typ av lopp som var tillgängliga under de 20 undersökta dagarna för hästar som tjänat 350 000 kronor respektive 500 000.
Ovanstående visar att propositionerna är skrivna på ett sätt som synnerligen orättvist och ensidigt ger en stor fördel åt hingstar och valacker och deras ägare. Andelen lopp där ston måste möta de statistiskt sett överlägsna hingstarna eller valackerna är mycket hög i jämförelse med de lopp där ston möter likvärdiga motståndare. Stona och deras ägare är de stora förlorarna i den filosofi som styr dagens propositionsskrivare!
Varför tillåts denna felaktiga grundfilosofi regera inom travet? Den som inte ger ston rättvisa villkor och möjligheter att tjäna pengar även när de lämnat unghäståren? Är inte ston och deras ägare viktiga inom svensk travsport?
Carl-Axel Triumf, Södra Sunderbyn
Ämnen i artikeln
Så jobbar Travronden med journalistik
Uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor på vår information och att vara på plats där det händer. Vi följer de Pressetiska reglerna och vår nyhetsjournalistik ska präglas av trovärdighet och opartiskhet.