Insändare: "Framtidens travsport – inte en rasfråga"
Det här är en krönika vi helst sluppit att skriva – för oss travälskare handlar inte travets överlevnad och framtid om ras.
Detta är inget försvarstal för i kallblodens tecken – det här är en önskan om att vi ska se på framtidens travsport tillsammans.
Insändare i Travronden
Detta är en insändare. Skribenten svarar för analys och ställningstagande i texten.
Travronden värnar om det fria ordet och yttrandefrihet. Vi vill att du ska uttrycka din åsikt och dela med dig av dina goda tankar och idéer. För att bli publicerad krävs att du håller god ton, följer våra riktlinjer och svensk lag.
Vi förstår Adrian Kolgjini och Sabine Kagebrants frustration bakom inlägget i debatten om prispengarnas utveckling de senaste sju åren – men anledningen håller vi inte med om: Vi har för låga prispengar helt enkelt, både för varmblod och kallblod.
Att kalla de senaste årens utveckling för den ”urskillningslösa satsningen på kallblod” är direkt felaktigt när vi tittar på vad som döljer sig bakom siffrorna.
Att göra uttalanden på detta sätt tycker vi är förkastligt. Det skapar dessutom oreda i hästägarleden, bland tränare och aktiva – det skapar större klyftor i en tid då vi ska stå tillsammans för att utveckla travsporten.
Kallblodssporten har klarat av att stå stark när det blåst negativa vindar – det är tack vare otroligt hårt arbete av uppfödare, hästägare, tränare och Travklubben Sleipner. Precis lika hårt arbete som att ta fram ett varmblod till start – skillnaden ligger dock i att belöningen inte kan bli i närheten så stor.
Det blir ett skott i foten för Kolgjini som påstår att två tränare tar hand om 25% av prispengarna för kallbloden. Dels är siffran saltad då det handlar om 22% (senaste sju åren 19,7%) och dels är det i sig inget som skulle vara negativt för sporten.
Det är fullt rimligt att räkna fem varmblodstänare mot en kallblodstränare sett till population och vilka pengar det körs om. Vi är till och med snälla när vi endast räknar ration fem till ett då det bara finns ett fåtal tränare av kallblod som har många hästar.
De tio varmblodstränare som körde in mest pengar i Sverige 2023 stod för 25,32% av prispengarna – det vill säga 216 miljoner. Över dubbelt mot hela kallblodsbudgeten.
- 10,84% av prispengarna tilldelades kallbloden 2023, samtidigt var 16,88% av hästarna i träning av den kalla sorten.
- 2017 delades det ut 50.225 kr/varmblod i träning.
- Samma år fick kallbloden 26.741 kr/häst i träning.
- Det gav en skillnad på 23.484 kr till varmblodens fördel.
- År 2023 var skillnaden mellan varm och kallblod större 27.879 kr/häst.
- Skillnaden har alltså växt mellan varm- och kallblod. 2023 fick varmbloden 69.489 kr/häst och kallbloden tävlar om 41.610 kr/häst i träning.
Kallbloden har gått från en låg nivå - till en ännu högre skillnad i plånboken. Den så kallade ”urskillningslösa satsningen” stämmer inte överens med vår verklighet.
Istället för att peka finger mot varandra – bör fokus istället riktas mot hur vi tillsammans kan utveckla travsporten.
Ämnen i artikeln
Taggar i artikeln
Så jobbar Travronden med journalistik
Uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor på vår information och att vara på plats där det händer. Vi följer de Pressetiska reglerna och vår nyhetsjournalistik ska präglas av trovärdighet och opartiskhet.