Insändare: "Alltför få miljonutdelningar och alltför många jackpottar"

Oavsett ståndpunkt i dessa frågor vill nog de flesta spelare ha fler öppna och svåranalyserade lopp i stället för att ”det står skrivet i programmet att favoriten blir släppt till spets efter 300 meter och därmed är loppet över”.

Frågan hur vi får till stånd öppnare lopp är svårare. Det är inte fel att diskutera att ändra bankropparnas omkrets (som på Jägersro), ha långa upplopp (som Axevalla) eller open stretch (som Åby), men jag fokuserar på ändringar av STL:s propositioner eftersom de går att genomföra nästan omedelbart och i princip inte kostar någonting att genomföra.

Utifrån Statistik-Jens vet vi följande:

• Voltstartslopp är svårare för spelarna än autostartslopp.
• Voltstartade stolopp med tillägg är välkända för att vara särskilt svårlösta.
• Det skräller relativt ofta i lärlingslopp.
• Autostartslopp över kort distans är svårare för spelarna än lopp över längre distans.
• Ju färre startande, desto färre skrällvinnare. När loppen inte är fyllda tenderar dessutom många form- och chanslösa hästar att komma med i loppen som därför blir skiktade.
• De högre klasserna är enklare än de lägre klasserna. Gulddivisionen, Stoeliten och årgångslopp ger oss sällan skrällvinnare.

Fler lärlingslopp kan skrivas ut

Därför bör antalet voltstartslopp öka, liksom antalet stolopp och lopp över 1640 meter. På grund av den överhängande risken för omstarter vill vi nog dock (fortsatt) undvika lopp över 1640 meter med voltstart. Loppen över 2640 meter bör däremot i stor utsträckning göras om till voltstartslopp. Det vore också intressant att pröva att använda spårtrappa i lopp över lång distans som startas med autostart. 

På prov bör spårtrappor ibland användas också i voltstartslopp. Vidare kan fler lärlingslopp skrivas ut, men de bör i större utsträckning vara autostartslopp med spårtrappa. En förändring värd att pröva vore att i lärlingslopp med spårtrappor ge nackdel till ekipage med särskilt framgångsrika kuskar (multiplicera hästens startprissumma med till exempel 1,2). Totalt bör fyra-fem lopp varje STL-dag antingen a) startas med voltstart, b) köras över 1640 meter autostart eller c) använda spårtrappa.

Antalet stolopp som primärt körs för ston med startprissumma på högst 250.000 kronor kan med fördel ökas. Det ökar inte bara spelets svårighetsgrad, utan en omfördelning av prismedel till ston är också önskvärt. Dessutom bör ston ges fördel vad gäller startprissumma inte bara i brons- och silverdivisionen som nu, utan också i klass I och klass II. Klass I bör som nu vara öppen för hingstar och valacker med startprissumma högst 250.000 kronor, men därtill för ston med startprissumma högst 500.000 kronor. Klass I bör som nu vara öppen för hingstar och valacker med högst 500.000 kronor, men därtill för ston med startprissumma högst 900.000.

Ändra och gör det svårare för spelarna

I dag körs lopp i de högre klasserna och årgångslopp nästan aldrig med voltstart, men det bör ändras för att höja svårighetsgraden för spelarna. De mer rutinerade hästarna i de högre klasserna borde ju dessutom vara mindre besvärliga att hantera i starten, vilket borde minska risken för omstarter (och galopper.

Därtill gäller det att fylla loppen, vilket i huvudsak är ett problem i de högsta klasserna:

• Vad gäller silverdivisionen borde den därför alltid vara öppen för alla hästar som blir tvångsstrukna från gulddivisionen. (Denna kategori hästar bör inte vara startberättigade i silverdivisionens finaler).
• När årgångslopp ingår i STL bör propositionen vanligen öppnas på liknande sätt: Till exempel bör dagens fyraåringslopp i stället skrivas ut för ”alla fyraåriga hästar och för alla femåriga ston med högst 1.000 startpoäng”.
• Antalet lopp för Stoeliten bör begränsas. Dessa startmöjligheter för ston ersätts med andra lopptyper, till exempel fler lopp i silverdivisionen med ”fördel ston”.
• De lopp för silverdivisionen där i dag alla ston kan starta begränsas till ston med startprissumma på högst 2.500.000 eller alla ston med högst 3.000 startpoäng. De absolut bästa stona bör i stället starta i gulddivisionen. Det ger jämnare lopp i såväl silver- som gulddivisionen.

Använd startpoäng i stället för startprissumma

• I gulddivisionen bör ston (och fyra- och femåriga hästar) ibland ges företräde till startspår 1-5 i autostartsloppen. Det borde öka viljan bland tränarna att anmäla dessa hästar till högsta klassen.
• Även antalet femåringslopp bör begränsas. Dessa tenderar att ha få startande, samt att vara starkt skiktade. Startprissumma och startpoäng bör i stället fördela femåringarna i divisionsloppen.
• För att fylla loppen i gulddivisionen bör också antalet lopp för de bästa äldre hingstarna och valackerna utanför STL minskas. En klassindelning för samtliga lopp för den högsta klassen bör införas som primärt använder startpoäng i stället för startprissumma som instrument.
• Hästar med mer än 2.000 startpoäng bör starta i STL:s gulddivision. De bästa hästarna bör självklart starta i travets elitserie – inte i division två eller tre.

Det bör göra att fler anmäler

• Banor som arrangerar riksspel som V64 bör köra sina snabblopp ”för alla hästar med högst 2.000 startpoäng”. Max 2.000 startpoäng bör också gälla lopp där dessa hästar startar med tillägg.
• Övriga tävlingsdagar – inklusive lunchtravet – bör bereda startmöjligheter för snabbloppshästar som inte räcker till riktigt i ovanstående lopp. En typ av proposition som bör bli vanligt förekommande vid vanliga travdagar är: ”För alla hästar med högst 1.700.000 kronor i startprissumma eller för alla hästar med högst 1.000 startpoäng”.
• Under STL Sommartrav när det körs två STL-omgångar per vecka har vi sett att antalet gulddivisionshästar inte räcker till för att fylla båda loppen och loppen i stället körs med 8-9 startande varav åtminstone hälften saknar vinstchans. Jag föreslår att en mellanklass införs mellan dagens silver- och gulddivision. Nästa år bör på STL Sommartravs onsdagar denna gulddivision light vara öppen för alla ston och fyra-femåringar, samt för alla sexåriga eller äldre hingstar och valacker med högst 2.500.000 kronor eller med startprissumma över 2.500.000 kronor och med högst 3.000 startpoäng. Förhoppningsvis ökar detta antalet startande hästar i loppen när fler ston, femåringar och hästar som nyss lämnat silverdivisionen anmäls, samtidigt som det bör ge upphov till jämnare lopp såväl på onsdagarna som på lördagarna. (Även möjligheten att bli tvångsstruken, men i stället beredas plats i silverdivisionen bör höja benägenheten att startanmäla).

Anders Lindblom