Hallå där...

– Det är rent för jäkligt. Här har man kämpat ett helt år, åkt land och rike runt för att samla poäng i den här serien och sedan får jag inte köra i finalen för att det var för få hästar anmälda. Pinsamt är vad det är.

 

– Till att börja med tycker jag att 100 000 kronor i förstapris borde vara gott nog för att tränarna skulle anmäla. Lägg därtill resebidrag och åtminstone jag trodde att man var hemma. Det jag kan tycka är märkligt är att ST/Halmstadtravet ändrar proposition. Tidigare har det varit tilläggslopp, men nu valde de ett annat upplägg. Då tycker jag man borde ta sitt ansvar, ringa runt till alla tränare och ragga in hästar till loppet. Ingen lärling ska behöva få beskedet att man inte får köra i det lopp som man längtat till i evigheter.

 

– Absolut inte. Det hade varit en kul grej att snacka och ha kul med kollegor och bekanta, men nu när man inte är med i loppet... Ska jag gå runt och försöka ha roligt när jag är besviken? Nej, det blir bara fel. Det här kommer ta ett tag att smälta.

 

– Jo precis. Det är en liten tröst. Hästen tog sig över miljonen i insprungna pengar i och med segern så det var kul. För min del har det inte blivit så många segrar i år, men får jag chansen bakom fina hästar brukar jag ta till vara på den. Det här med trav älskar jag över allting annat, men en sådan här grej som Wången Cup gör att man blir lite lack och låg. Det är tur att man har positiv inställning i alla fall – så det här hindrar mig inte i min fortsatta satsning.